ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

London Babes!

Publicerad 2017-08-29 20:53:00 i Allmänt

Oj så fort den här helgen försvann. Men tiden går ju fort när man har roligt och det har vi haft den här helgen. Som vi skrivit tidigare så hade vi besök av Christine och Anne, två kompisar och kollegor till mig. De hade ”bokat in sig” på den varmaste helgen på länge och dök upp i lördags morse till en fantastiskt vacker dag med sol och ca 26 graders värme.

Jag mötte dem vid vår Overground station (Anne var ju här för inte så länge sen men jag tyckte det var bäst att möta ifall hon skulle bli osäker på vägen) och sen gick vi hem för en fika innan det var dags att ge sig iväg på helgens första utflykt.

 
Första utflykten blev en busstur upp till Sloane Square varifrån vi började traska tillbaka via vätskehål, matmarknad (vi åt inte, bara njöt med ögonen och dofterna…) och lite shopping på Marks & Spencer som fortfarande är engelsmännens stolthet när det gäller kvalitet i kombination med pris.
Självklart började det suga lite i magen för vi var långt efter ”vanlig” lunchtid. Men de ställen som jag hade hoppats på var knökfulla och hade lång kö utanför så vi tog bussen en bit hemåt för att slutligen hamna på The Rose som blivit ett populärt ställe för mig och Micke sen vi hittade det för nån månad sen. Det är en pub med en jättetrevlig trädgård (perfekt en sån här helg alltså) och en inte alltför lång men bra meny. Så där blev det en väldigt sen lunch (men vi körde en ligth variant) innan vi promenerade hem och laddade för kvällens middag.
 
 
Micke hade ”fått ledigt” från första dagens aktivitet. Han har ju varit behjälplig med alla förberedelser som städning, förbereda sovplatser, handla och allt annat som en hemarbetare gör. Så efter att bara sagt hej när Christine och Anne kom så drog han iväg till ett svettigt pass på gymet. Efter det meddelade han att han kände att han nästan var tillbaka där han var innan sommarens rygg och benproblem.

Men till kvällens middag var han självklart ”medbjuden” och den blev åter en gång på ”favoriten” Balthazar som ligger precis vid Covent Garden. Äkta fransk brasserikänsla med en härlig meny som aldrig gjort oss besvikna.

Vi tog en taxi dit eftersom vi kände oss lite sena och osäkra på hur mycket extra tid vi skulle behöva lägga på för bussresan. Nu tog taxin också ganska lång tid då det var en del avstängda vägar. Vilket betyder att det nog tagit ännu längre tid med bussen eftersom deras omlagda resvägar ofta är ganska långa omvägar. Baksidan av att bo i en så stor stad alltså.

 

Vi fick dock många trevliga vyer på väg in mot stan bland annat förbi Buckingham Palace innan vi via The Mall tog oss in på Trafalgar Square och sen vidare genom folkvimlet på gatorna mellan Leicester Square och Covent Garden.

 Nöjda och mätta efter en trerätters (vi delade två och två på en makalöst god hallon-sufflé till efterrätt) tog vi taxi hem.

När vi paserade Buckingham Palace på väg hem tog jag den här bilden, i taxin, på Christine som nu finns på Google maps när man googlar bilder på Buckingham Palace. Nej självklart inte. Jag godkände såklart inte den delningen. Men visst är det läskigt hur "nätet" plockar upp precis var man är och direkt kopplar samman den med en bild man har i telefonen .........

 

När vi väl var hemma var det fortfarande en helt otroligt varm kväll – nästan som att sitta på terrassen i Altea. Självklart blev det en "sittning" på balkongen.

I söndags vaknade vi till en ännu varmare dag och på aktivitetslistan stod kanaltur. Man kan ju nästan tro att vi blandat ihop det här med Amsterdam men icke. Det finns några riktigt fina kanaler och vi (Christine) hade hittat en guidad tur som utgår från ett mycket exklusivt område (att bo i alltså) som kallas för Little Venice. Därifrån tog vi en båt som under 45 minuter tog oss genom en stilla flytande kanal med vackra vyer förbi bland annat Regent’s Park och London Zoo för att avslutas vid Camden Lock och den galet ”busy” Camden Market.

 

Guidningen på båten var riktigt intressant men höll på att gå oss helt förbi. Micke och jag satt i fören på båten och Christine och Anne strax bakom. Men mellan oss satt ett sällskap på tre vuxna och två barn och de tjattrade så mycket så det var helt omöjligt att höra vad guiden sa. Till slut kunde jag inte hålla mig längre utan försökte att med mitt allra vänligaste leende snällt fråga om de kunde prata lite tystare så vi kunde höra vad som kom genom högtalarna.  Och det funkade faktiskt!

 
När det väl gick att höra vad guiden sa fick vi bland annat höra att det i Regent’s  Canal finns en del exotiska ormar som inte alls hör hemma i området. Och den goda tillgången på råttor gör att de trivs och ökar i population. Och det är stora rackare och ingen verkar veta varifrån de ursprungligen kommit. Kanske smitit från Zoo som ligger i Regents park???? Men om jag inte förstod fel så försöker de hålla nere beståndet – tack och lov!!!!
 
 

När vi kom till Camden Lock med nöjde vi oss med att stånga oss igenom en liten del av marknaden för att efter en stund ha tur att hitta ett bord där vi kunde slå oss ner och svalka oss med Guinness, Cider och Coca Cola. Efter den lilla vätskepausen på marknaden gick vi vidare (från själva marknadsområdet) och hittade ganska snart en pub med fantastiska blomsterarrangemang utanför. Pubarnas blommor blir nu bara finare och finare ju längre mot hösten man kommer. Där fick vi oss en liten lunch innan vi gick vidare till den Overground station som skulle ta oss tillbaka hem.

 
 

Men gissa hur förvånade vi blev när vi tåget rullade in på stationen och vi skulle ta oss ombord. Det var knökfullt och av festande människor som var på väg till helgens stora London-begivenhet nämligen Notting Hill Carnival.

Det är Europas största karneval som alltid går av stapeln sista helgen i augusti. Den pågår i tre dagar (det är alltid Bank Holiday sista måndagen i augusti) och lockar två miljoner besökare under dessa tre dagar. Och på ett ganska begränsat område får man väl ändå säga. Ingenting för oss att sukta efter och en kollega till mig berättade att hon varit där en gång och tittat – och aldrig mer. Fruktansvärd trängsel och fylla och hon sa att man inte kände sig säker när man gick där.

Hur som haver fick vi klämma oss ombord på tåget bäst vi kunde och tack och lov klev 75% av resenärerna av några stationer senare så man kunde vila öronen lite. Det var en skyhög ljudnivå när alla festprissar skulle överrösta varandra. Efter den tågresan var vi tvungna att gå via vår "kvarterspub" Waterside vid Themsen. Christine hade inte varit ner vi floden så vi "offrade" oss genom att gå dit för en vätskepaus och sedan en lätt promenad hem utmed floden och genom parken.

 

Väl hemma så tog vi oss en liten vilopaus innan det var dags att ladda för kvällens middag som skulle intas på ”prins-Harry-puben” Sands End.

 

Vi har skrivit om den tidigare och hur fantastiskt god mat de har. Gastro Pub kallar de sig i beskrivningen och det är verkligen mer en finsmakar-restaurang än pub även om delar av lokalen är mer ”pubig”.

Den här kvällen gjorde ingen besviken heller. Vi började med en drink gjord på fläder-likör och tonic water. Till det delade vi på två ”Scotch Egg” (kräver ingen förklaring längre) istället för förrätt och sen åt jag och Christin fasan med goda tillbehör (fasanbröstet bara smälte i munnen!!!) och Micke och Anne åt varsin laxrätt som inte heller gick av för hackor.

Tack och lov är deras rätter inte alltför stora så vi lyckades klämma (varsin den här gången) efterrätt också.  Passionsfrukts cheesecake, affogato (vaniljglass-kaffe-grej), Tiramisu (på deras sätt) och en pistage-och hallon ”krustad” med glass. Jag törs lova att vi alla var mer än nöjda med kvällens mat och dryck.

Väl tillbaka hemma var kvällen ännu varmare än lördagskvällen så vi ”tjejer” satte oss på balkongen med en ”Rhubarb-gin-drink” och lite skvaller medan Micke tittade på golf en stund innan han kröp ner i sängen. Det var rena rama Altea-känslan, igen, att kunna sitta ute så sent på natten utan att frysa. Vem hade trott det om London?????

Måndag morgon (och ledig dag för alla engelsmän alltså eftersom det var Bank Holiday) tog vi det lugnt med frukosten innan vi ”tjejer” tog bilen till Sainsbury. Micke var ”ledig” och drog till gymet igen. På Sainsbury skulle vi hitta den goda Fläderlikören (och Flädergin!) som vi hade fått smak på kvällen innan och så ville gästerna köpa med sig Shortbread (en typisk engelsk smörkaka) och lite god stark engelsk senap (!!!). På väg ut igen så mötte vi Micke som kom från gymet och kunde meddela att han var tillbaka i god form nästan som innan sommaren. 

Väl hemma igen så provsmakade vi ginen (vojne vojne men klockan hade hunnit bli över tolv faktiskt!) och sen tog vi bussen till Hyde Park Corner för att under en kort promenad känna av lite äkta Hyde Park-känsla. Det är verkligen en stor grön oas mitt i den myllrande mång-miljon-staden. Den ”lilla” sjön mitt i parken ”The Serpentin” var full av människor i små båtar och strandkanterna full av allehanda fåglar. Mest Canadagäss och svanar dock.

Vi tog inte en så lång promenad för klockan gick och vi ville ju hinna med en sista lunch/tidig middag innan Christine och Anne skulle påbörja resan mot Gatwick.

Det blev faktiskt ytterligare ett besök på The Rose (samma som lördag alltså) med en Bloody Mary som början och sen en god hamburgare för mig och Anne och en (inte fullt så lyckad) sallad med sötpotatis, quinoa och fetaost för Christine. Men det kylda rosévinet tyckte vi om alla tre! 

 

Ja och hux flux var det bara att sätta fart hemåt en knapp 15 minuters promenad i den varma solen och luften. Nu var det nästan i nivå med julivärmen i Altea!  

Så blev det till slut dags att vinka hejdå till helgens gäster efter att deras sprit, kakor och senap nogsamt hade packats ner i bagaget som nu alltså var tvunget att checkas in.

Tack för den här helgen babes – och tack för det fina grytunderlägget och inte minst –  FALUKORVEN!

 

Nu ska vi ”ta igen oss” (ha ha) tills det blir dags för nästa gäng att dyka upp. På fredag kväll kommer Niclas och Jocke och den här gången tillsammans med Scott och Elliott. Men de ska inte bo hos oss (vi har inte så många sängplatser) utan på hotellet som ligger precis där min ”båt-pir” ligger.

Så då blir det lite annan typ av sightseeing – mer barnvänlig den gången.

Så var det klart, bilderna är på plats och ett antal sycken som hade kommit med flera gånger, är borttagna. Som vanligt känner man att det är fler bilder som borde varit med men det får räcka med det som kom med. 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela