ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Long time, no see !

Publicerad 2017-01-28 19:14:00 i Allmänt

Det finns en orsak till varför vi inte synts till på nästan en vecka. Vårat bredband slutade att fungera i måndags eftermiddag och kom inte i gång förrän i går eftermiddag.
 
Förra inlägget handlade om vår oro för eventuella vattenskador i Altea. Under helgen hade vi kontakt med våra grannar, Roberto och Sophie. Roberto berättade att han varit uppe på taket och kollat och att han inte trodde att vi var drabbade. Men som jag sa så vet man ju aldrig var vattnet tar vägen när det väl kommit in under takteglet. Det var inga problem med försäkringen eftersom det är en skada på utsidan av fastigheten och då täcks det av fastighetsföreningens försäkring. Men, Roberto ville gärna veta hur det var hos oss innan försäkringsbolaget skulle komma på tisdag förmiddag. Han hämtade därför våra nycklar hos servicekontoret och kunde konstatera att vi inte hade någon läcka hos oss. Skönt med bra grannar. 
 
 
Men som bilderna visar har dom rejäla skador i sitt tak. Till och Biloute, katten, ser lite besvärad ut. Han vill nog komma in och bo hos oss i stället. Ovädret har också förstört den nybyggda delen av stranden i Altea och även alla träpromenadbryggor som funnits utmed strandpromenaden. På vägen mellan Altea och Albir har halva vägbanan och i stort sett hela gångbanan dragits ut i havet på ett ställe. Tidigare har vi varit med om att vägen stängts av för att stenar blåst upp men nu är halva vägbanan borta. Tack och lov har inte snön dragit ner över Altea, som den gjort både norr och söder ut.
 
För mig, hemarbetaren, blev det en lika "hektisk" vecka som förra veckan. Dessutom bredbandsproblem och i slutet av veckan även problem med att värmen slutade att fungera. Allt har dock löst sig så nu har vi både bredband och värme i lägenheten. 
 
Det har varit en frusen vecka med frost varje morgon och därmed en del tjäle i marken, inte som hemma men säkert några cm. Detta påverkar inte oss så mycket mer än min golf. Som förra veckan blev det gymet måndag och onsdag. Golf på tisdag och fredag med mina nyfunna "gubbkompisar". I tisdags fick jag också klart för mig att en av dem, Bob, till och med är ett år yngre än mig. De andra är, John 65 och Ray som är 68 men som kanske ser yngst ut av oss alla. 
 
 
Som bilderna visar är lite skumt när man kommer till klubben en fredagsmorgon strax efter 07.30. Tisdagarna spelar vi vid 11.00 och då har det ljusnat betydligt. I tisdags förlorade jag och Ray stort i fyrboll bästboll mot Bob och John som tjattrade belåtet hela rundan. Dom lät lite som de gröna parakiterna som flyger runt banan hela tiden. I fredags fick vi dock revansch. Vi låg under med tre hål efter nian men när det var klart hade vi vunnit med ett hål. Vi släppte upp dem lite på slutet men knäckte dom på till slut på artonde. Nu ser vi fram emot en bana som på tisdag kanske har tinat upp. Inte lätt att spela när det är fruset över hela banan.Det studsar både hit och dit hela tiden. För min egen del blev det dock en ok score. Efter en stel och kall första nia, där de lätta hålen är, fick jag till 21 poäng på sista nio och 38 poäng totalt. 
 
Bilderna ovan visar också hur skumt det kan se ut, men ändå lite mysigt, när det lyser i klubbhuset och marken är vit utanför. Varningsskylten är för att området är "common", det är alltså tillåtet för vem som helst att vandra omkring på banan. Det är därför man träffar på folk som är ute med sina hundar på banan varje gång man spelar. Vår "general manager" är också ute och rastar sin hund på banan varje dag. Jag gillar det och mina spelkamrater verkar också vara "fina människor". De uppskattar fåglarna som finns där, allt ifrån egyptiska gäss till små rödhakar som framförallt Ray matar med lite bröd. På tal om Ray så är det hans boll som ligger vid trädstammen på en av bilderna, trots det så vann vi alltså matchen. Vår vinst kan i och för sig ha berott på att jag i torsdags var på träningsrangen och slog ett antal bollar. Eller så var det inte så eftersom det var så kallt att det inte kändes ok att träna, det var lika bra att åka hem och handla, tvätta mm.
 
Avslutningsvis måste jag nämna vår bil, "Roxanne" eller "kundvagnen" som vi kallar den för. Roxanne är en tolkning av regnr och kundvagnen för att den är så liten. Vi hämtade den på bilfirman den 7 november och tankade den på vägen hem. Efter det har jag tankat den en gång till och nu är det fortfarande halv tank. Alltså, vi kör inte speciellt mycket eller långt och den drar inte så mycket bensin. Mer än två och en halv månad på en och en halv tank är helt ok. Dessutom har den inte speciellt stor tank, typ 40 liter. 
 
 
Den här helgen blir det inget speciellt. Anne kom hem i går kväll och var krasslig. Hon kämpar på så gott det går och försöker bli frisk till måndag. Annars håller vi förstås koll på vädret både i Altea och hemma i Gladö. Vi åker ju till Altea i mitten av februari och kanske till Gladö första helgen i mars. Vi måste ju få ordning på våra timers, efter strömavbrottet, samt få städa upp i växthuset och klippa träd och perenner.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela