ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Från Altea till konferens, Sverigebesök och besök från Sverige – allt på samma vecka

Publicerad 2017-07-03 23:00:00 i Allmänt

Ja som rubriken säger så har det varit en vecka som innehållit en hel del. Det betyder självklart också att detta inlägg kommer att bli som en halv roman i storlek. Den här gången kommer pennan att växla mellan oss båda men det är jag, Micke, som börjar.

I vårt förra inlägg avslutade vi med att vi laddade för en grillkväll på terrassen. Det blev kanonbra, god mat och riktigt skön kväll i värmen. Det är nog kvällarna som är mysigast när det är så ovanligt varmt för årstiden som det faktiskt var. 

På söndagen gick vi till Albir, en härlig promenad med en vätskepaus på en liten ”Chiringuito” som är en liten sommarservering nere vid stranden. Den här ligger precis när man lämnar Altea för att gå vidare mot Albir. Sedan fortsatte promenaden till vår engelska kompis Tracy och den restaurang där hon jobbar. Väl framme var vi riktigt hungriga efter promenaden. För första gången, tror jag, på alla år åt vi oss igenom en meny. Inte så mycket som det låter men riktigt gott var det trots värmen.

 
Efter god mat och dryck tog vi sedan bussen tillbaka. Nu går inte bussen ända hem utan, som alla som besökt oss vet, så måste man ”klättra” från stationen upp till lägenheten. Även nu blev det en liten paus, denna gång på ”kvartersbaren” nedanför Tiina och Bernts balkong, hos Mencha och Vicente på Bar La Placita där vi serverades lite rosévin. 

På måndagen, som var hemresedag, hade vi planerat ytterligare ett besök på stranden i Calpe. När vi kom dit insåg vi båda att det var alldeles för höga vågor för att vi skulle vilja bada. Läskigt när återströmmarna tar tag i en. Det var inte röd flagg men förmodligen snudd på. Samma sak på båda stränderna som ändå ligger i olika väderstreck. På väg tillbaka åkte vi ner till den mysiga restaurangen/baren Porto Senso där vi var med Katarina Alf förra gången. Vi tänkte oss ett eftermiddagsbesök. Men det var stängt på måndagarna.

Vi fick åka hem och byta om och gå ner till vår egen strandpromenad för en sen lunch. Det blev hos ”elaka tanten” som Tiina och Bernt döpt henne till. Det är inte så illa som det låter utan hon är väl bara lite ”manhaftig”.

Hon är holländare och känner till att vi bott i Amsterdam i tre år så där blir det till att ta fram det holländska språket som Anne fortfarande klarar hyfsat. Åtminstone ”restaurangholländska”. Den här gången blev det tapas som vi intog med den fantastiska vyn nedan. Sedan var det dags för sista klättringen upp till lägenheten för den här gången. Många steg har det blivit på Annes ”fitbit” som är en ”klocka” som ”alla” har och som mäter steg och en hel del andra saker.

 
 
Nu är det Anne som tagit över pennan. Som sagt så var det hemresa från Altea i måndags för en vecka sedan. Micke till Stockholm och jag till London. Micke blev en timme försenad i starten och jag kom väl iväg nån halvtimme sen jag också. (Mickes plan skulle gå 19:55 och mitt två timmar senare.)  Landade på Gatwick ca halv tolv och hann precis med tåget som gick 13 minuter över midnatt.

Det var ett himla stressande för när man flyger med Easyjet, som vi ofta gör, så hamnar man på den ”Norra Terminalen” och måste alltså åka det lilla förarlösa shuttle tåget till den ”Södra Terminalen” där också tågstationen ligger. Dessutom är det ju passkontroll eftersom UK inte tillhör Schengen och där var det jättekö den här gången.

Men jag hann precis ner på perrongen när tåget kom in och slapp därmed stå en halvtimme och vänta på nästa. Tågen går dessvärre inte så ofta så dags på dygnet – dessutom inget direkttåg till vår närmsta station utan jag fick ta taxi från East Croydon. Kostar knappt £40 men det är det värt så dags på dygnet. Hur som helst betyder det att det blir en ganska sen kväll och klockan hade blivit över halv två innan jag kom i säng. Hur Mickes resa hem gick får han berätta om senare i det här inlägget.

Tisdagen blev veckans första och enda dag på jobbet för mig. Från och med onsdag till och med fredag hade vi en konferens med ledningsgruppen. Innan jag åkte hade jag fått i uppdrag av Micke att fixa till balkongen, vi hade ju inte begärt vattning den här gången. Allting såg bra ut, hortensian var lite hängig men tog sig direkt efter lite vatten.

 
Konferensen var på ett hotell som låg precis vid Themsen ca 4 (svenska) mil väster om centrala London. Utanför hotellet låg en liten sluss som var välbesökt av olika typer av båtar. Allt från maffiga motorbåtar till de så klassiska engelska långsmala båtarna som kallas just ”narrowboats” för att de passar så bra att ta sig fram på de tidvis smala kanalerna.

Min morgonpromenad gick utmed en stilla charmig del av floden och bjöd på många fotomöjligheter.

 
Konferens är som ofta inte bara jobb och grupparbeten utan också inslag av ”team building”.  Den här konferensen var inget undantag utan på torsdag eftermiddag (när ytterligare fem avdelningschefer som inte ingår i ledningsgruppen hade anslutit) hade vi självklart en typ av Femkamp. Olika varianter av kluriga mer eller mindre fysiska aktiviteter där vi samlade poäng. Kul nog var jag med i det vinnande laget !
 
 

Förutom jobb och utmaningarna ovan blev det självklart också goda middagar och drinkar såväl före som efter middagen och den här gången fick jag en ny smakupplevelse att ta med hem. Rhubarb Gin blandat med Ginger Ale. Rabarbergin alltså. Så himla gott!!!! Det stod genast på min ”att-köpa-lista” när jag kommit hem.

Och hem kom jag på fredag eftermiddag. Snabbt packa upp mina saker och ”piffa” lite hemma för att sen ta bilen (ensam!!!!) till Sainsbury och handla lite förnödenheter till helgens besökare.

Anne (som hälsat på tidigare i Amsterdam också) var i London på tjänsteresa och hade den goda smaken att stanna kvar över helgen för att hälsa på oss. Och vi har ju ett gästrum som ständigt står redo för besökare så det passade ju utmärkt. Jag hämtade upp henne vid ”båtbryggan” kl fem och sen blev det en Pimm’s på balkongen innan vi gick ner till kvarterspuben vid floden för en enkel middag. På bilden kan man också se att en liten variant av Christine W var med. 

 
Och eftersom kvällen var skön och varm så blev det också en ”stänkare” på balkongen efter middagen.

Lördag morgon var det tidig uppgång. Anne och jag skulle hinna åka till shoppingmeckat Westfield på förmiddagen för att se om vi kunde hitta Adidas-skor i hennes storlek. De hon hade hittat ”på stan” innan var bara ett solkigt provexemplar så då var Westfield ett bra ställe att leta vidare på. Jag ville dessutom in på Zara Home och köpa en favorittvål och ”doftpinnar” med samma arom.

Det blev skoköp för oss bägge. Jag hittade ett par Reebok på rea som jag inte kunde motstå. Och  så gick vi in på Waitrose (livsmedelsbutik) på vägen tillbaka och kunde där hitta den efterlängtade Rhubarb Ginen (som senare på kvällen självklart avsmakades).

Men innan det blev kväll var det andra planer för eftermiddagen. Buss och tunnelbana in till city. Vi tänkte åka buss hela vägen, men på grund av något evenemang fick vi byta till tunnelbana vid Victoria station. Men vi var glada ändå.

 

Bord var bokat på Balthazar, vid Covent Garden, för en eftermiddags-brunch och därefter hade jag hittat (gratis-) biljetter till en Stand Up Comedy klubb också i närheten av Covent Garden.

Maten lika god som tidigare när vi varit här – det går inte att komma ifrån att det är ett kanonställe. Mycket folk, stimmigt men en härlig atmosfär av franskt brasseri och med mycket personal och jättebra service. We like !

Showen var tidig och gratis för att det var en artist som höll på att träna in ett nytt material. Inte bara träna – testa ska man nog säga. Testa om skämten gick hem alltså.
Vi satt på andra raden och fick självklart finna oss i att bli utpekade och utfrågade då och då. Men det hör ju till stand-up  dvs att man ska häckla publiken lite.

Det var hur som helst jättekul även om vi alla insåg att vissa skämt inte går ända hem hos oss helt enkelt för att vi inte har det ordförrådet. Men det mesta fattade vi och skrattade gott åt.

 

Efteråt hade vi ju kunnat fortsätta bland alla andra turisterna på stan, men min onda fot (svullnat upp under höger fotknöl förmodligen efter nån överansträngning på torsdagens team building aktiviteter) gjorde att vi faktiskt tog en taxi hem till balkongen och den efterlängtade rabarber-ginen.

 

Tiden går fort när man har roligt och hux flux var det söndag och hemresedag för Anne. Men självklart blev det tid för ytterligare ett restaurang/pub –besök. Den här gången hade vi bokat bord  för Sunday Brunch på Sands End (den sk prins Harry-puben som vi skrivit om ett antal gånger tidigare). Eftersom Anne skulle åka hem på eftermiddagen hade vi bord redan kl 12 och tack vare att vi var så tidiga kunde vi få ett av de få ute-borden.

 
Så där satt vi i vackert väder och åt supergod söndags-lunch innan vi gick hem och tog en kaffe på balkongen. Och sen var det tyvärr dags att följa med Anne till stationen och se till att hon kom iväg till Gatwick för vidare färd hem till Stockholm.

Summa summarum – det här har varit en vecka men mycket god mat och mycket god dryck. Nu är tid för återhämtning. Å andra sidan är det också bokslutsvecka med allt vad det innebär arbetsmässigt så det kanske inte blir så mycket återhämtning......

 Nu lämnar jag tillbaka pennan till Micke så får han fylla i vad jag missat och även skriva om sina dagar i Gladökvarn.

Som Anne skrev så blev jag en timme försenad men med kort flygtid så landade jag ändå före 00.30. En fantastisk flygtur där det hela tiden var så pass ljust att man kunde identifiera sig. Vid halv tolvtiden passerade vi över Amsterdam och en stund senare kunde jag tydligt se den berömda ”Aufsluitsdijk” alltså den tre mil långa motorvägen som är byggd på en konstgjord bank i vattnet och som stänger ute havet från att översvämma norra Holland. Vi har skrivit om den tidigare i bloggen eftersom vi åkte över där ett par gånger.

Strax efter midnatt passerade vi utanför Enköping och jag kunde tydligt se Mälaren, Bredsandsbadet, Enköpingsån och vissa större byggnader i stan. Då var klockan alltså efter midnatt, det är härligt med sommarnattsljuset i Sverige. Jag var sedan hemma i huset 01.45 efter att allt flutit på jättebra, inget bagage och ingen kö vid biluthyrningen. När jag väl kommit hem och satt på vattnet och plockat i ordning lite började det ljusna och koltrastarna började sjunga.

Tisdagen var en härligt solig dag men med lite svala vindar. Grannarna sa att det verkade som att jag tagit med mig solen från Spanien. I trädgården var det ”ruskigt” frodigt och alla sa att det regnat och varit varmt om vartannat. Gräset var naturligtvis inte så bra men alla buskar och träd hade vuxit till sig rejält. Det syntes tydliget att både rododendron och syrener blommat rejält. Dvärgsyrenens torra blommor doftade fortfarande över hela altanen. Aldrig varit så många förr.

 
 

Det första att göra var att åka och handla på ICA Maxi. Det kompletterade jag med en lunch på Haningestrand. Tyvärr var det ganska tomt och de man mötte hälsade knappt vilket jag tycker är brukligt medlemmar emellan på en golfklubb. Jag åt lunch och åkte sedan hem till ”arbetet” igen.

 

Jag började med växthuset där det nästan inte gick att ta sig in pga att vinet stuckit iväg med nya utlöpare sedan sist. Det blev en lövkorg full med bortklippta rankor för att se till att druvklasarna får all näring. Tyvärr hade persikoträden inte klarat våren, både torka och sjukdomar gjorde att jag fick ta bort båda två. 

 

Efter växthuset var det dags för gräsklippning. Vår ”hustomte” har varit och klippt men eftersom det varit så frodigt så kände jag att det var dags att gå ner lite i höjd för att få ordning på att klipp som låg kvar efter tidigare klippningar. Blev jättebra. Det hela avslutades med en utedusch, i ljummet vatten, som värmts upp av solen under dagen. Härligt !

Onsdagen var vikt för fönsterputsning på ”alla” våra byggnader. Detta blandades upp med lite andra saker så fönsterputsningen tog i stort sett hela dagen. Bland annat var jag i väg och fyllde gasol eftersom jag skulle grilla på kvällen. Min gamla kollega Lasse kom på ”krimfika” dvs kl 13.30. Så när fönsterputsningen var klar så var det återigen dags för uteduschen och sedan en perfekt grillad entrecote.

Torsdagen blev sedan en dag med allt möjligt. Tvätt, strykning, torkställning upp, Lägga i ordning allt vid eldningshögen, klippa upp gången i allmänningen och in till oss därifrån, besöka hustomten Bror, ta bort döda grenar i några buskar, putsa det japanska körsbäret och tvätta poolen. Det japanska körsbäret var för övrigt jättefint. Det är ett stort träd som jag försöker hålla ner och efter ett par års ansande så är det nu kompakt igen.

I fredags var det ”hemresa för mig. Inga förseningar och kort flygtid. Allting stämde med tågen och jag var hemma i lägenheten 16.45 lokal tid. Då var Anne i stort sett redan på väg att möta upp Anne F som besökte oss i helgen. Men det har redan Anne skrivit om.

När det så i dag blev den första riktiga vardagen för oss på över en vecka så var det ”full huggning” för hemarbetaren. Gymet igen för att hålla ”långbenet” igång, handling på Sainsbury, fixa gästrummet och åka till Westfield för att köpa kaffe. Köpcentret Westfiled ligger i närheten av höghuset som brann tidigare. I dag såg jag det på håll och även om det var en bit bort så blir man illa berörd när man ser det.

Nu har vi inget planerat för de nästa två veckorna vilket känns ganska skönt efter den intensiva tiden som varit. Dessutom verkar värmen ha kommit tillbaka hit. Just nu, 18.45 lokal tid är det 26 gr på balkongen. Och när bildhanteringen är klar efter att antal svordomar så är klockan 21.30 och det är 23 gr på balkongen. 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela