ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Ytterligare en vecka har försvunnit!

Publicerad 2017-03-14 20:10:00 i Allmänt

Inser att det gått mer än en vecka sen vi senast gjorde ett blogg-inlägg. Man kan ju tro att det inte ”varit något” att skriva om men det har nog gått för fullt hela tiden.

Efter helgen med konsertbesök på fredagen och Vasaloppet på TV blev det ny arbetsvecka. Och golf för Micke på tisdagen som ju numera är ett stående inslag. Stående inslag kan man inte säga att gymbesöken blivit för mig (även om det ju blev av bägge dagarna förra helgen) men jag försöker skärpa mig så tisdagen blev det också ett besök efter jobbet. Annars har jag svårt att motivera mig till att komma iväg på kvällarna.  Men men – skam den som ger sig. Och all träning som blir av är bättre än ingen träning alls.

Förra veckan bröts också ganska tidigt av att torsdagen blev lite annorlunda. Jag hade blivit kallad till mammografi till Charing Cross Hospital. Vårt närmsta sjukhus. Och eftersom Micke var lite nyfiken på att veta vart vi ska om det uppstår nödläge nån gång så valde han att åka med mig.

Som alltid undviker man bilen inne i stan. Så vi tog oss iväg med bussar. Ja vi tvingades alltså byta buss en gång. Men det flöt på bra och tog bara dryga halvtimmen (effektiv åktid) att komma fram.

Fram till en 70-talsbyggnad, alltså ungefär samma ålder som Huddinge sjukhus. Men där tog likheterna slut. Fy så omodernt det var där inne. Förutom fiket på bottenvåningen som var modern – men så drevs den såklart inte av sjukhuset utan av den stora kaffe-kedjan Costa.

 
Jag skulle en våning upp och dit gick det rulltrappa. Eller gick och gick. Det var det den inte gjorde. En var avstängd helt och den andra stod still – den fick man alltså gå i oavsett man skulle upp eller ner. Hiss? Jovisst – det fanns tre stycken hissar varav bara en var i funktion och eftersom sjukhuset har nio våningar kan ni ju tänka er att det var kö till hissen. (Rulltrappan gick dessutom bara till första våningen – om den nu hade gått alls alltså.....)

Väl uppe på mitt våningsplan blev det att leta sig fram i labyrinter till min avdelning. Det var verkligen höger, vänster, höger, höger, vänster osv tills jag slutligen var framme i ett lika omodernt väntrum. Men tack och lov var undersökningsrummet och utrustningen moderna. I alla fall vad jag kunde förstå. Så nu väntar ett par oroliga veckor på att få svaret på röntgen .....

Sjukhusbesöket var på morgonen men det var ändå ingen idé för mig att åka in till jobbet efteråt för vi skulle ju åka hem till Sverige senare. Kl 17 (engelsk tid) hade vi avgångstid från Gatwick och eftersom vi hade bagage att checka in och ungefär en timmes resa dörr till dörr så gick vi hemifrån redan vid tvåtiden.

Resan till Sverige gick ovanligt smidigt. Vi var i luften redan före utsatt starttid, landade efter två timmar, snabb uthämtning av såväl bagage som hyrbil och så var vi hemma i Gladö redan före kl 22. Inte illa! Och som vanligt kommer man till ett kallt hus. Vi har minimalt med värme på men i det läget är man tacksam över att ha ett så pass litet hus som vi har – det går fort att värma upp.

Fredag morgon blev det till att åka och bunkra. Kylskåpet gapade tomt och så ville vi ju i vanlig ordning ha svenska färska räkor till middag. Jag hann med lite annan shopping också (ett par byxor och en överdel) säkert slank det ner nåt mer som jag har glömt/förträngt.

Hemma hade Micke klippt äppelträden och skottat fram lite mer gångar till växthuset och vedboden. För snö var det ju gott om.

 

Och sen tittade Rolle in framåt kvällen så då fick vi prata lite om Nisse och hans sista tid innan katthimlen. Att vi åt räkor var ju en självklarhet, Nisses favoriträtt.

Lördag morgon var det tidig uppgång för mig. Jag hade tid hos frissan redan halv nio och eftersom Christine numera bor i Huddinge så hämtade jag upp henne på vägen.

Hemma kämpade Micke på med att putsa växthusets alla fönster på insidan men även sopa och dammsuga och städa riktigt rent. Ett måste inte bara för uteseendets skull utan även för att inte skadedjur och spinn och liknande ska få nytt fäste när våren kommer.

 
På kvällen blev vi hämtade av Rein och Irene för att gemensamt åka till Christine och Per på middag. Dom har sedan två veckor bott i huset dom köpt av Rein. Det var samma hus som tidigare men helt annorlunda, nu med en yngre generation. Mycket fräscht med vita väggar överallt och ett jättefint spitternytt kök. Och självklart blev det en trevlig kväll med god mat. Vi var hemma igen ca 01.30, puh !!!  Åldern tar ut sin rätt.

Ja och söndag var ju hemresedag igen. Hem till London alltså. Den här gången gick dock inte planet förrän halv sju så vi hann med lite annat också. Bland annat putsade Micke växthuset även på utsidan medan jag tog hand om att städa av lite inne. Fattar inte hur det kan bli så dammigt och smutsigt när ingen bor där......

Och snipp snapp snut – så var helgen slut och vi ”landade” i lägenheten igen famåt niotiden. Återigen en flygresa där vi hade "lift off" på exakt tid och med kort flygtid. Vårvarma vindar mötte oss och nu kan man verkligen säga att våren kommit till London. Så skönt med ljusare tider och varmare temperaturer. Vi har visat balkongbilder förut men nu kommer "explosionen" i krukorna snart. Just nu tulpaner, pärlhyacinter och allt annat som växer så det knakar. 

 
Eftersom jag, Micke, tagit över korrekturläsningen och gjort några tillägg måste jag få fortsätta lite. I går måndag var en underbar solig vårdag. En bra bit över 20 gr på balkongen och det var svårt att slita sig från eftermiddagsfikat ute. I dag var det mulet men fortfarande varmt. Tisdag är min golfdag och i dag var inget undantag. Jag hade redan innan bestämt mig för att spela en handicaprunda, dvs få ett scorekort som signerats av en av mina medspelare. Dom har gnytt lite över att jag kanske har för högt handicap. Här lämnar man in tre scorekort och så ändras handicapet. I dag började det nästan för bra. På nionde hålet var jag ca fem cm från att gå första nio på par, jag hade 35 slag på par 34. Aldrig hänt tidigare. Nu blev, naturligtvis, inte andra nio lika bra men det slutade på 38 poäng. Spännande att se vad det hamnar på efter nästa två rundor. Banan i mycket gott skick, greenerna har klippts ett par veckor nu så det blir bättre och bättre. Kanske blir en runda för oss bägge i helgen. 
 
Just nu inget inplanterat så vi får väl se när vi hör av oss nästa gång. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela