ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Hemma igen !

Publicerad 2017-05-31 15:49:00 i Allmänt

Tiden går fort när man har roligt och nu är vi efter en lite seg hemresa tillbaka i vardagen igen.

Vi hade en avgångstid 21:55 i måndags (Katarinas plan till Leeds gick 30 minuter tidigare så det var ju bra tajmat) men precis som på nedresan så var det en inhyrd ”carrier” (hittar inte svenska ordet helt plötsligt) som körde ner oss. Inte lika bra flyt som när Easyjet själva kör, vilket märktes inte minst på passiv personal som inte såg till att få passagerarna på plats snabbt nog. Alltså blev vi ca 45 minuter sena upp i luften och väl på Gatwick var det knökfullt med folk. Bank Holiday i måndags i kombination med ”mitt-termins-lov” i skolorna har gjort veckan till en riktig restopp.

När vi väl var på stationen hade tågen som tar oss nästan ända hem slutat gå, men ganska snart kunde vi ta ett tåg till East Croydon varifrån vi tog taxi. Det har vi gjort några gånger tidigare också när vi haft sen ankomsttid. Kostar ca £40 men mitt i natten kan det vara värt om alternativet är flera byten och därmed lång restid. Nu hade vi lite otur med taxin också den här gången. Det stod ingen inne så vi fick vänta ca en kvart på en bil. Nåja – hemma strax före två och sen en liten sovmorgon som kompensation så gick det ju bra det med.

Sista dagen i Altea blev det lite ”kultur”. Efter att ha etablerat oss en dag, golfat en dag och legat på stranden en dag så bestämde vi oss för att visa Katarina den fina och högt belägna (540 meter över havet) byn Guadalest. Det är en av Spaniens mest besökta turistattraktion med gamla borgruiner och hus som klättrar uppför klippväggen. Nedanför ruinerna ligger en jättestor vattenreservoar som med sitt turkosa vatten är ett jättehäftigt blickfång och många (precis som vi) fotograferar sig med den som bakgrund. Många trappor att gå i blev det. Precis som alltid i Altea också. 

 
Vi tog en kaffe och traskade runt lite i affärerna innan vi åter började resan tillbaka till Altea (drygt två mil). Men istället för Altea blev det lunch på Coco Loco i Albir där vi njöt av sol och mat innan det blev dags att åka hem till lägenheten och börja förbereda hemresan. Dvs hänga tvätt, tömma kylen och soporna och plocka undan allt från terrassen.

Och så lämna tillbaka blommorna såklart. I påskas hade vi köpt en Petunia och en Pelargon och de fick grannen ”ärva” av oss när vi åkte hem. Alternativet hade ju varit att slänga dem. Men vår granne tolkade det lite som att hon hade ”sett efter” blommorna åt oss så första morgonen när vi vaknade hade hon ställt dem på terrasskanten så vi skulle ta in dem till oss. Och då gjorde vi ju det – men lämnade tillbaka dem samma väg igen när vi åkte. Samma väg som lille Biloute brukar använda för att komma över till oss.

 
Biloute har självklart kommit och gått hos oss alla dagar. En av dagarna var han inne hos sig själv, men hörde uppenbarligen oss när vi kom i trappan, så han kom ut genom sin kattlucka bara för att följa med oss in. En annan dag blev han kvar i en av fåtöljerna i vardagsrummet när vi åkte i väg. Inga problem eftersom han kan gå ut på vår terrass och in till sig. 

Han är jättefin men just nu alldeles för mager tycker vi. Han var mycket kraftigare innan hans familj åkte till Indien tidigare i år. Vi misstänker att han inte blev så väl omhändertagen medan de var borta. De hade nån som matade, men katter vill ju ha lite sällskap också. Dessutom är han väldigt mycket utomhus nu. Ofta hela nätterna enligt Sophie. Han skulle behöva lägga på sig något kilo tycker vi. Micke har nästan erbjudit sig att åka ner och ”mata upp honom” en månad ......

 
Hemma på balkongen i London hade gubbarna på ”consierget” fått våra nycklar och uppdrag att gå in en gång och vattna. Så allt var fräscht. Det är tur att ha tillgång till sån service – annars dör ju växterna på några dagar om det är sol och vind. Men inte på vår balkong alltså.

Jag tog en bild i morse på en av våra Afrikas Lilja som hängt med från Holland. Den har 16 knoppar snart redo att slå ut. Konstigt nog bara den ena, i den andra finns inte en enda knopp i år heller. Den köpte vi dock sista månaderna i Amsterdam så dan kanske behöver lite tid innan den drar igång. Kanske till hösten eller nåsta sommar. 

Och i bakgrunden syns att Hortensian också börjat visa färg. Den kommer bli jättefin när blommorna växt till sig och alla blommar samtidigt i rosa. Det som syns bäst är naturligtvis den enorma fuchsian som Micke nu klippt in och ner för att den ska få plats. 

 
Nu har jag, Micke, tagit över pennan. Jag håller helt med det som Anne skrivit ovan och vill bara berätta om att, trots allt trevligt, så har jag kämpat hela tiden med min stackars kropp. Börjar bli tjatigt men det är förmodligen efterspelet av min för stora höftprotes, på högra sidan, som spökar. Nu värre än någonsin. Det började innan vi åkte, med en smärta från höften och ner till foten. Har aldrig haft så ont i hela mitt liv, när det är som värst. Naturligtvis jätteproblem med att gå. Som sagt var så kämpade jag på, vi gick en del och jag stapplade fram. Vi spelade ju också golf, tack och lov med golfbil. Jag har dock fått betala priset hela tiden. Voltaren mm hjälpte inte alls. Är nu lite orolig för att det är något fel runt höftprotesen men hoppas på att det "bara" är en nerv som hamnat i kläm på grund av överbelastningen som uppstår av att jag går snett. I morgon blir det läkarbesök och på lördag fysioterapi. Tråkigt att inte kunna röra sig som vanligt och definitivt inte kunna spela golf. Men som jag alltid säger. Man får inte vika ner sig. Så snart är jag nog igång igen. 
 
I dag har jag dessutom haft telefonmöte med Huddinge kommuns ansvariga för hanteringen av tomgränserna i samband med arbetena i Gladö. Jag var väl förberedd, och väldigt positivt inställd, så det blev ett bra möte. Vi förlorar en smal remsa av tomten ut mot vägen som kommunen löser in, troligen till inga pengar alls men det får man väl leva med. Sedan ska man slänta av ytterligare en bit, av det som fortfarande är vår tomt, ut mot nya gatan. I genomsnitt blir det ca 3 m in på tomten utifrån nuvarande vägen som påverkas. Vi förlorar ett par träd, staketet ska ersättas och sättas upp längre in på tomten, plommonträdet blir kvar men måste beskäras.
 
Allmäningen kommer att bli tillfällig transportväg under byggtiden, bra för oss, och sedan återställas. Tyvärr är det ett treårsarbete som man dessutom inte vet när det börjar hos oss. Det ska upphandlas tidigt i höst. Hur som helst har vi väntat i nästan 20 år på att få vårt vatten och avlopp, vardagslyx för oss, som vi gärna vill ha när vi flyttat tillbaka hem igen. Men nu får vi nog vänta och leva i en arbetsplats i några år innan det är klart. 
 
 
Ha det bra därhemma.Om några veckor är det midsommar och ni måste börja fundera på om ni ska sitta ute eller inne. Och glöm inte att kolla vinterdäcken eftersom det då vänder mot mörkare tider igen.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela