ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Hoppla hoppla!

Publicerad 2018-08-06 18:55:00 i Allmänt

Den rubriken kräver sin förklaring och den kommer lite senare. I förra inlägget skrev jag att det skulle bli lite mindre varmt, bara 27 gr den här veckan. Blev det så? Nej verkligen inte. Efter en helg med lite regn till o från och behagliga temperaturer kom värmen tillbaka med besked i mitten av veckan. 33-37 gr på balkongen och då låg inte solen direkt in. Det blev alltså som jag misstänkte, stängda fönster och AC på. Kollade förresten just nu, måndag 16.00, och såg att tempen på balkongen var 37gr. Det går inte att gå barfota på stengolvet för då bränner man fötterna. Vi fortsätter alltså med stängda fönster, gardinerna fördragna och AC på sköna 21 gr.

 

Vi får en del frågor om hur det känns med bara tre veckor kvar till hemflytt. Jag kan säga att det känns bra eftersom vi är så förberedda på det. I stort sett allt vi gör kopplas nu till hemflytten och så är det ofta något som är ”det sista” man gör eller "det sista" man ser av någonting. Som jag skrivit tidigare är det mycket som ska avslutas och bokas av och hittills har allting fungerat bra. Just nu är det själva flytten som hanteras. Flyttbilen ska komma sista veckan vi är här och vi ska ha kartonger levererade veckan innan så vi själva kan packa allt som inte är ”breakable” dvs ömtåligt. Leverans i Gladö blir det första veckan vi är hemma.

Förra veckan sålde vi ”kundvagnen” dvs vår fina lilla Toyota Aygo. Jag var och besiktigade den i torsdags vilket var i sista stund. Man kan ju inte sälja en bil som ska besiktas några dagar senare. På fredagsmorgonen åkte vi till bilfirman ”Cargiant”, där vi köpte den för snart två år sedan. Jag hade redan innan anmält på nätet att vi skulle sälja och fått ett pris som gällde om bilen var ok. Väl på plats, hos bilfirmornas IKEA, fick den en genomgång av deras mekaniker. Den höll måttet och priset jag fått på nätet gällde fortfarande. Vi är hyfsat nöjda med vad vi fick eftersom den ändå varit ett måste under vår tid här. Så vid lunchtid tog vi bussen och tåget tillbaka hem och nu är vi utan bil sista veckorna.

 

Senare på eftermiddagen var det dags för nästa utflykt. Anne hade tid för mammografi. Hon har gjort det en gång tidigare på samma sjukhus och det kändes bra att hon fick göra det en gång till innan vi flyttar. Då behövs inte det göras direkt när vi kommit hem. I morgon, tisdag, är det så dags för hennes förberedande besök hos kirurgen. Vi håller tummarna för en titthålsoperation så snart som möjligt. Eftervården kan ju göras i Sverige. På väg hem därifrån var det så varmt att vi var tvungna att gå in på en pub med AC på Fulham Broadway, när vi bytte buss, och fylla på lite vätska.

 

 

För min egen del har jag ”avslutning” med golfgubbarna i morgon. Det är förhoppningsvis inte min sista runda men det är sista gången vi träffas alla fem. Vi spelar lite senare så att jag efter rundan kan bjuda på lite mat och dryck. Om vi orkar, eftersom det även i morgon kommer att bli över 30 gr på eftermiddagen. Jag har gjort i ordning en liten svensk ”goodiebag” till dem. Lite som barnkalas med godispåse alltså. Jag har ”fyllt” en plastpåse från IKEA med ”Swedish fika” från Arlanda, en liten akvavit och två av de bollar jag brukar spela med. Allt för att dom inte ska glömma mig för fort.

 

På balkongen är det fortfarande både bra och dåligt. Tyvärr är vår gamla stora fuchsia, från Amsterdam, jättedålig igen. Den beter sig ungefär som den gjorde efter vinterkylan i vintras. Nu skrumpnar bladen ihop och faller av, blomknopparna stannar i växten och det blir kala  tunna grenar kvar. Jag har bytt jord på den och har sedan länge täckt den med fiberduk som skydd för solen. Den har troligen tagit stryk av att den frusit i vintras och att det nu varit alltför varmt och soligt. Den vill egentligen ha halvskugga. Vi får väl se hur det blir men jag räknar med att ta hem den oavsett om den har blad eller inte. En fuchsia är ju seglivad och efter en vinter hemma så kommer den kanske tillbaka igen. I övrigt ser det bra ut och när flyttlasset väl kommer får ju växterna minst en månad ute i den svenska sensommaren / tidiga hösten.

 

I lördags gjorde vi ”sista besöket” på det enorma shoppingcentret Westfield. Den här gången skulle vi köpa Nespressokaffe att ta hem till Sverige, finns naturligtvis hemma, men nu slipper vi beställa det direkt när vi kommer hem. Dessutom ville jag ha ett par Skechers till, den här gången var det ett par inneskor till jobbet som jag ville ha. Behöver sköna skor som det går att få i mina specialsulor i. Det går inte att få det perfekt med mina olika långa ben och min ”halgus valgus” knöl men man får försöka anstränga sig och hitta det som fungerar bäst.

 

Köpcentrumet är som sagt enormt stort och den här gången hade man öppnat ännu en ”tarm” i två våningar med nya stora butiker. Vi avslutade vårt besök med en sen lunch på hamburgerstället ”Byron”. En kedja som enligt oss har de bästa hamburgarna man kan få.

 

Inför söndagen hade vi lite olika funderingar om vad vi skulle göra. Ett alternativ var att åka till Greenwich med båt och vandra runt lite och se det vi inte såg förra gången. Det alternativet föll på vädret, vi tyckte det var alldeles för varmt för det. Vi sparar det till de nästkommande två helgerna om vädret tillåter. I stället tog vi bussen till Royal Chelsea Hospital. Låter lite konstigt kanske men det är nu vi kommer till rubriken.

”Sjukhuset” är en pampig byggnad där det nu för tiden bor gamla Chelseapensionärer. Ett gäng gamlingar som ofta är ute på olika evenemang i sina gamla röda uniformslångrockar. Utanför den stora byggnaden är det en jättepark. Det är i denna park som Chelsea Flower Show hålls varje år. Nu måste jag nog försöka komma till saken i alla fall.

Vi var inte där för att hälsa på de gamla gubbarna och Flower Show var ju i våras. Det var hästhoppningstävlingar den här helgen. Här i centrala London hölls den årliga ”Longines global champions tour” som är en värdstävling. Lagom mycket folk och, faktiskt, en riktigt skön temp från läktaren vi var på. Vi misstänker att det läckte AC från VIP läktaren som var ganska nära. Som vanligt fanns mat o dryck till hyfsat bra priser så det gick ingen nöd på oss.

 
 

Själva tävlingarna var som sagt av världsklass och i ett högt tempo. Ingen väntan mellan de olika ekipagen. När en ryttare och häst hade börjat hoppa så var nästa redan innan på arenan och kunde börja direkt när föregående var klar. Kul att se på så nära håll. Så var ju också vår svenska världsstjärna Peder Fredricson där med sin vinnarhäst ”H&M all In” Vi var där vid 12.30 och blev kvar ända till 18.30 då omhoppningen i finaltävlingen var klar. Fredricson var med och hade bästa tiden men rev tyvärr på näst sista hindret och så var den vinsten borta. Hur som helst en härlig dag.

 

I fredags fick vi klart med leverans av vår nya bil i Sverige. Vi hämtar en Mitsubishi Outlander PHEV den 3 september. Som jag skrivit tidigare är det en laddhybrid vilket känns helt rätt i dessa tider. Vi kör ju oftast korta sträckor så den kommer nog att ha en låg milkostnad då den mestadels kommer att gå på el.

 

 

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela