ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Puh! 😊 en sån vecka och helg

Publicerad 2018-07-09 20:44:00 i Allmänt

Oj vad det ligger på nu. Börjar bli precis som när hemflytten från Amsterdam var nära. Det händer saker hela tiden och bara bra saker. Det är Micke som skriver idag, som ni kommer att märka. Det betyder också att det blir ett ganska digert inlägg. Jag sitter i vardagsrummet iförd endast shorts och med alla fönster stängda och AC påslagen. Trots att det i dag är lite svalare ute än under helgen, i dag ”bara” 32gr på eftermiddagen. Då är det ändå mulet.

Nu hoppar jag en vecka tillbaka, till förra måndagen. Då åkte jag hem till Gladö för att fixa lite inför vår hemflytt. Jag åkte tidigt, 09.20, från Gatwick och landade på tid på Arlanda. En härlig flygning vid fönstret. Fina vyer hela vägen och när vi närmade oss Arlanda, kunde jag se min hemstad, Enköping tydligt. Jag kunde till och med se huset där vi bodde och där min mamma fortfarande bor. Det är intressant hur liten staden ser ut att vara när man är så högt upp. Men eftersom jag är uppvuxen där så känner jag ju igen allting.

 
Efter landning var det dags att, för sista gången, hämta ut en hyrbil och bege sig mot Gladö. Jag stannade vid COOP på Ågestavägen för att handla det som behövdes för min vistelse hemma. Nu känns det verkligen som hemma eftersom det är så nära att vi kommer hem för gott. Väl hemma kunde jag konstatera att allt praktiskt var ok men att trädgården var i bedrövligt skick på sina ställen. Naturligtvis inte oväntat eftersom torkan gjort sitt.

Gräset är på sina håll helt grått men på andra ställen har ogräs tagit sig in och växt sig högt. Vår hustomte får klippa en gång till innan vi kommer hem så det ser ok ut igen. Våra altanträd, benveden och dvärgsyrenen, ser helt döda ut men det är nog så att de skyddar sig mot torkan genom att låta bladen torka bort. Det såg ändå lite grönt ut nertill runt stammarna så de kommer säkert tillbaka igen till nästa år. Till och med minikiwin ”Oskar o Paula” var delvis uttorkade vilket aldrig hänt tidigare. Den nerklippta syrenen på gaveln mot annexet kommer däremot jättefint. Klätterrosen blommade för fullt och en del andra saker var helt ok.

 

Växthuset däremot är speciellt. Där inne är det varmare än varmt och hustomten har bara vattnat på lite någon gång ibland när det funnits regnvatten. Men så det växer. Vinet är kanonfint och lavendeln blommar för fullt. Persikoträdet som dog förra sommaren har fått stå kvar eftersom det är ett stort jobb att gräva ut det. Nu har det plötsligt fått liv igen. Flera stora grenar kommer, så nu får det stå kvar. Det här beror på att det alltid rinner vatten under växthuset. Vi har en dränering från allmänningen som leder in mot växthuset och sedan vidare under och ner mot uppfarten. Växter är ju oftast sådana att de söker sig neråt om de inte får vatten uppifrån och därför har rötterna nu tydligen nått ner till där det alltid finns vatten.

 

Jag hade gjort upp ett digert schema så att jag skulle utnyttja dagarna på bästa sätt, och ändå kunna se lite fotboll på TV. När jag kommit hem på måndagen kollade jag alla spik och skruvhuvuden på våra altaner och slog ner de som stack upp. Jag skulle ju hämta en slip på Bauhaus på tisdagen och slipa våra tralldäck. Dessutom gjorde jag en första klippning av de vinrankor som vuxit sig för långa. Jag bar också bort allt vi hade på altanerna, bord, stolar, grill, ljugarbänk mm mm. Vädret var helt ok, 15 gr och till och med lite regn, dock inget man blev blöt av. Ändå ganska skönt när man kom från 28 gr i London.

På tisdagsmorgonen kom ”Rosa Bärgarna” för att hämta vår bil, som varit ”död” nästan ett år. Det har vi skrivit om tidigare. Den måste ju vara igång när vi kommer tillbaka hem. Problemet var att batteriet var helt slut och inte ens gick att ladda. Detta har gjort att hela bilen varit ”låst” vilket i sin tur gjort att jag inte kunnat komma åt och byta batteriet. Bärgaren hade dock en batteristartare som gjorde att bilen ändå startade. Med den inkopplad kunde han backa upp bilen på bärgningsbilen. Att köra bilen var inte aktuellt eftersom den dött igen så fort batteristartaren kopplats bort. Dessutom var bromsarna rejält fastlåsta. Jag hann dock se att databoxen förmodligen inte havererat eftersom displayen i bilen såg normal ut. Jag tänkte direkt att vi där sparade ett antal tusenlappar. Det skulle nog bli dyrt nog ändå.

 

På Mekonomen i Huddinge så bytte dom batteriet, mycket enklare nu när dom inte behövde bryta upp bakluckan, där batteriet ligger. Dom gjorde också en stor service, inte gjort på länge, och kollade bromsarna som bara var lite fastrostade. Det krävde ingen åtgärd utan man löser det genom att bromsa lite mer när man är ute och kör i början. Tillsammans med bärgningen ”kom vi undan” med 11 000 kr. Låter mycket men i min värld så hade det kunnat bli betydligt mer om tex databoxen skulle behövt uppdaterats. För att inte tala om vad det skulle ha kostat om vi bärgat den till BMW.

När jag kom tillbaka från Mekonomen var det så dags att åka till Bauhaus och hämta slipmaskinen. Jag hade väl tänkt att den var hyfsat tung men det kändes som att den vägde 800 kg när jag baxade in den bak i hyrbilen. Detsamma när den skulle ur bilen. Typiskt också att det var ganska hög kant in i bagageutrymmet. När jag väl fått ut den ur bilen och började slipa så insåg jag direkt att det inte var helt ok. Maskinen var nog bra men trallen var för sliten och gammal. Brädorna hade slagit sig för mycket och slipen kom inte åt hela brädans bredd utan tog mest på kanterna. Nåväl, det blev i alla fall mycket bättre än tidigare och allt löst skräp försvann. När vi kommer hem ska jag hyra en kant och hörnslip och köra där jag inte kom åt med den ”stora bångstyriga maskinen”. Härlig dag att göra jobbet, sol o varmt. Jag bröt upp i tid så jag hann med en dusch ute och sedan Sverige – Mexico och även Colombia - England

Onsdagen innebar också tidig uppgång. Då kom en kille från larminstallationsbolaget för att byta batteri på larmet. Han kom 07.30. Bra att komma igång i tid. När han var klar slipade jag den övre altanen. Jag tog sedan hjälp av Rolle att lyfta in maskinen i bilen igen. Väl på Bauhaus tog jag hjälp av en annan kund för att få ur den ur bilen, annars hade jag förmodligen skrapat sönder bilen.

Efter det tog jag bussen till Huddinge och Mekonomen. Det går en buss varannan timme på dagtid. Jag kunde sedan köra hem bilen med caben nere i det fina vädret. Fortfarande körförbud eftersom den inte besiktigats på två år. Men man får ju köra till och från verkstad och besiktning. Eftersom den varit avställd hade jag sett till att den var trafikförsäkrad och påställd innan

 

Eftersom vi nu har sophämtning igen och även slamtömning tog jag för givet att vårt kort till återvinningsanläggningen i Jordbro var aktiverat, jag minns att det fungerade bra när vi kom hem från Amsterdam. Jag hade några säckar som behövde försvinna innan flyttlasset kommer. När jag kom dit och höll fram kortet lyste displayen ilsket med texten ”kortet spärrat”. Jag körde ut igen och gick och fick hjälp av en tjej som jobbade där. Troligen berodde det hela på att vi inte är skrivna i Sverige. Hon öppnade åt mig och sa att det bara var att kontakta dom nästa gång så skulle dom öppna igen. Bra service från SRV.

Efter lunchen blev det lite fortsatt jobb i trädgården. Slutgallring av vinet, städning i rabatterna och skyffling av uppfarten. Jag skojade med Anne och skrev att jag gjorde en ”Samir o Victor” och hon förstod ingenting. Men hallå! ”shuffla shuffla” kan väl lika gärna vara ”skyffla skyffla” 😉😊

Ännu en bra dag att jobba ute med sol och värme. Efter en dusch ute igen så kom Rolle förbi på en öl. Min middag, lite senare, blev grillad korv och potatissallad.

Tiden går fort när man har mycket att göra och sista dagen, torsdag var det besiktning av bilen. Eftersom det inte är några fel på den så gick den igenom utan problem och det ”firade” jag med att ta en tur i det fina vädret bort mot Flemingsberg för att se om det hänt något med byggnationerna runt mitt jobb. Jag har nu fått klart med att jag börjar jobba den första oktober på den grupp där jag jobbade förra gången vi var hemma.

Hemresan till London gick bra och jag var tillbaka i lägenheten vid 20.30 tiden. I fredags var det som vanligt tidig golf i värmen och sedan hem för att förbereda inför helgens gäster Jocke o Niclas som skulle komma senare på kvällen. Den här gången bodde dom hos oss. Jättetrevligt att ha dom här hela tiden.

Vi hade bokat bord på Sands End och där åt vi en god middag. När vi kom hem satte vi oss på balkongen en stund och njöt av värmen som så dags inte var fullt så pressande som på dagarna. I lördags tog vi oss in till Covent Garden för en lunch på Balthazar, som är ett favoritställe, där några av er som läser, har varit. Förmodligen sista gången för oss. Vi var lite tidiga så vi satte oss på en uteservering och tog lite dricka till ackompanjemang av gatumusikanter. Maten var sedan som vanligt bra, Anne och jag tog musslor som var riktigt goda. Härlig atmosfär och bra AC i lokalen. Dessutom har dom nog världens bästa Bloody Mary.

 

Efter det släppte vi Jocke och Niclas vid Kings Road på Sloane Square medan vi själva åkte vidare hem för att kolla England-Sverige. Jag följde inledningen i min telefon och när vi gick mot vår port så exploderade grannkvarteret i ett jubel av sällan skådat slag. Jag visste ju redan att Sverige inte riktigt var med i matchen och det var utom allt tvivel att England gjort mål. Väl uppe i lägenheten gjorde jag mitt bästa för att vara fotbollsgudarna till lags.

 

Svensk flagga, engelsk tröja och en Guiness rye ale, vad mer behövs. Förmodligen var jag för vänlig mot engelsmännen. Men hur som helst så var ju faktiskt England helt överlägsna. Kanske beroende på att dom ändå har spelare på många positioner som är bättre än motsvarande svensk. Men det var ändå tråkigt att Sverige inte fick till det utan att sagan tog slut utan kamp.

Kul dock att man i medierna här i UK, bla BBC som visade matchen, gör en grej av att England gjorde en kanonmatch och lyckades slå ut Sverige. Det var väl ändå så att Sverige var dåligt och att England inte hade några större problem att vinna. Nu har jag i alla fall konverterat till ett av våra andra ”hemländer”. Holland inte kvalificerade, Spanien utslagna och nu Sverige ute. Då är det ändå England som gäller för mig. På onsdag kväll sitter jag här med min tröja och ale igen och håller på England. Deras slogan är ju ”Football is coming home”. Lite stöddigt men ändå häftigt. Ingen trodde ju här att England skulle gå så här långt.

Kvällens middag intog vi på en restaurang på Kings Road, The IVY Chelsea garden.  Vi har sett entrén förr men inte förstått hur fint det var innanför. Vi fick vänta en stund i baren innan vi fick vårat bord.

 

 

Kanonställe med en stor trädgård, där vi dock inte fick plats. Maten var, igen, riktigt god och på bilden nedan syns bla våra förrätter.

 

När vi kom hem så var det, naturligtvis, balkongsittning igen. Återigen en sen kväll men vilken härlig dag.

Som man säger, ”tiden går fort när man har roligt”. Helt plötsligt är det avresedag igen. I söndags promenerade vi ut genom vår park. Inte många blommor just nu men ändå lite lavendel och så den här fina som Anne fotade med sin Iphone inställd på porträtt. Bildkvaliteten är helt ”outstanding”.

 

När vi gått en liten bit till kom vi till utegymet. Klart ”gubbarna” tog ett litet gympass efter all god mat och sena kvällar.

 

När vi gymat klart promenerade vi till puben, The Rose. Vi satt i deras trädgård och åt en ”light” lunch.

 

Så var det då dags att gå hem igen och för Jocke och Niclas att börja resan hem. Det var en så härlig helg med god mat och dryck i gott sällskap. Nästa gång träffas vi säkert i Gladö och då är säkert Scott o Elliot med.

I dag, måndag, har det varit återhämtning med lätt gym för mig. Anne har jobbat. Jag har fixat med växterna på balkongen som tar stryk i värmen.

Annes axel blir långsamt bättre. I helgen för en vecka sedan var det första gången hon klarade att lyfta ett glas med enbart höger hand upp mot munnen, hon fick dock lov att sänka huvudet lite. Bilkörning finns inte på kartan för lång tid framöver liksom golf. Hon fortsätter med fysioterapin och kämpar på med sina övningar.

Avslutningsvis så laddar vi nu för vår longweekend i Inverness nästa helg. Vi åker på torsdag. Jag hoppas att vi, i nästa inlägg, kan visa riktiga bilder på ”Nessie” alltså Loch Ness odjuret. Om vi inte kan det kanske det blir en bild på mig i stället 😊

 

Varmt, varmare, varmast!

Publicerad 2018-07-02 20:16:26 i Allmänt

Oj så tiden springer iväg. Vi kom hem i onsdags från Altea (nån timme försenade ”som vanligt”) och vi såg till att ta med oss den spanska värmen hit till London.

Ända sen vi kom hem har tempen legat över 25 grader och från och med i fredags faktiskt över 30 när det varit som värst.
Det är ju en himla tur att vi faktisk har AC i hela lägenheten. Det skulle vara omöjligt att sova annars!

Sista dagarna i Altea rann iväg lika fort som de första. Medan Micke på måndagen tog emot markisreparatörerna (fixade den sluttande markisen  i ett nafs) så hade jag åter bokat tid på ”skönhetssalong”. Den här gången kostade jag på mig att fixa såväl fötter som händer.

Det känns så himla lyxigt att någon petar nagelband och målar och fixar. Undrar om jag blivit ”fast” nu och aldrig mer kommer måla naglarna själv…..  Nej – det låter lite väl dyrt. Och så tar det tid. Men kanske att jag fixar en liten egen utrustning för att måla med ”gel” i fortsättningen för det är verkligen mycket mer hållbart än den gamla vanliga metoden.
För att inte tala om hur bekvämt det är med UV-lampan som torkar lacket på några sekunder!

 På tisdagen hade vi bestämt golf tillsammans med Per, Pernilla och Kristina (Pernillas mamma). Inte jag såklart eftersom läkaren avrått från den typen av rörelse, men Micke fick spela.

Så det blev 9 hål på den nya banan Puig Campana. Den kommer så småningom få ytterligare 9 hål och ett jättefint klubbhus håller på att växa upp men just nu är det lite provisoriskt med shop och reception i ”garaget”.
Jag gick med och suktade efter varje slag de andra slog – det känns verkligen trist att inte kunna/få spela nu när det är sommar och fint.

 

Efter spelet åkte vi upp till byn Finestrat där vi efter lite promenad hittade ett lunchställe där vi alla blev mätta och belåtna. Ja till och med så mätta att vi skippade den planerade grillningen. Det blev bara lite tomatsallad och lufttorkad skinka framför TV’n , eller man kanske ska säga framför datorn. För det var på den vi kunde se Allsångens säsongspremiär. Eller heter det ”säsång” – ha, ha, ha!!!!

 
 

Ja och sen blev det ju onsdag och hemresedag. Bra avresetid (16:30) så ingen stress utan vi kunde städa, stryka och ta det lugnt innan det var dags att ge sig av till det (som så ofta senaste tiden) försenade flyget.
Vi hade fått meddelande redan innan vi lämnade lägenheten att det var en försening på gång så vi var förberedda……

Skönt att avsluta semestern på en onsdag – det innebär ju att arbetsveckan blir väldigt kort. Och för att göra det ännu trevligare så träffades vi efter jobbet på fredagen för att äta middag ute. Inget märkvärdigt men vi träffades på andra sidan floden från oss sett. Där ligger en liknande modern pub som på vår sida (tror det är samma kedja/ägare) skillnaden är bara att den på andra sidan har kvällssol.
Så Micke tog bussen över bron för att komma dit och jag åkte en hållplats extra med båten innan jag klev av och så satt vi och njöt av solen och maten innan vi tog bussen tillbaka hem.

 


Det känns som att vi ”måste” passa på nu de sista veckorna av vårt storstadsliv. När vi är hemma i Gladö igen så är det slut på spontana ”After Work” och helgluncher på puben. Slut på goda Bloody Mary’s också……

Så det är väl med dubbla känslor man har påbörjat nedräkningen. Sakna vissa saker kommer vi med all säkerhet att göra – men ska bli skönt att komma hem också efter fem år som ”stadsråttor”.

I helgen som gick gjorde vi faktiskt ytterligare en sak som har med hemflytten att göra. Det låter kanske löjligt och ”småttigt” men vi bunkrar faktiskt med oss lite grejor som är billigare här än hemma. Eller sånt som är roligt att ha med som minne (som en vattenspridare till trädgården i form av en blomma).
Men sånt som är mycket billigare är hygienartiklar som schampo, deo, raklödder, tandkräm, duschtvål och liknande. Och köper man dem dessutom på nån av lågpriskedjorna (t.ex. Wilko eller Poundland) så är det riktigt billigt. Och vi har ju ett flyttlass så vi behöver ju inte släpa hem grejorna i resväskor precis.
Så lite sånt handlade vi i lördags innan vi slappade i solen på balkongen (eller i soffan framför TV’n = Micke).

 

Igår söndag tog vi tunnelbanan ut till stadsdelen Wimbledon. Där börjar ju ”kaoset” idag när tennisturneringen drar igång. Men redan igår såg vi att de var redo. Utanför stationen hade man byggt upp ”slinger-köer” till taxibilarna som kör skytteltrafik mellan stationen och tennisstadion och överallt hade butiker och fik ”pyntat” med tennisbollar eller andra tennisprylar.
Det är en trevlig del av London och det var kul att ha sett den också.

 

Från och med idag måndag är jag gräsänka och Micke motsvarande gräsänkling. Vi har ”separerat” för några dagar då Micke behövde åka hem för att förbereda vår hemkomst lite.

Vi har ju numera bara en bil (sen vi körde ner Toyotan till Altea) och det är vår ”gamla cab”. Dessvärre har batteriet dött (helt dött – går INTE att ladda) och dagens moderna bilar är ju dessvärre så ”elektroniska” så enda sättet att fixa den är att ordna en bärgare till en verkstad och där får de ”bryta sig in” i bagageluckan där batteriet sitter och byta ut det. Och det vill vi gärna ha fixat och klart så vi har en bil att köra med när vi kommer hem.

Sen ska Micke också passa på att åtgärda den hemska trallen på altanen som verkligen ser alltför bedrövlig ut efter fem år utan något som helst underhåll. Så han har hyrt en slipmaskin som han ska hämta på tisdag förmiddag och sen är det slipa, slipa som gäller.

Och känner jag honom rätt så kommer han ligga med tassarna i jorden lite här och där också för att rensa bort de värsta ogräsen som tagit över i rabatterna.

Själv jobbar jag med halvårsbokslutet den här veckan. Det är super-super-tajta deadlines den här sommaren så därför passar det ju bra om jag behöver lägga några timmar extra på jobbet när Micke ändå inte är här.

Och imorgon ska jag på min ”nervkontroll” och Elektromyografi (EMG) där man ska mäta hur stora nervskador jag fått efter min axelskada.
Att det inte är som det ska är ganska uppenbart – men läkaren vill få svar på HUR allvarligt det är….. Och då kan man också få en bättre uppfattning hur lång tids rehabilitering jag måste räkna med. Han har redan börjat prata om uppåt ett år!!!!

Nåja – en sak i taget. Och jag fortsätter med min sjukgymnastik och känner ju att det blir långsamt lite bättre dag för dag.

Och apropå varmast! – Nu säger prognosen att det ska bli mellan 30 och 32 grader resten av veckan! Nästan värre än Altea – och här måste man ju vara ”påklädd” eftersom man jobbar.

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela