ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Varmt, varmare, varmast!

Publicerad 2018-07-02 20:16:26 i Allmänt

Oj så tiden springer iväg. Vi kom hem i onsdags från Altea (nån timme försenade ”som vanligt”) och vi såg till att ta med oss den spanska värmen hit till London.

Ända sen vi kom hem har tempen legat över 25 grader och från och med i fredags faktiskt över 30 när det varit som värst.
Det är ju en himla tur att vi faktisk har AC i hela lägenheten. Det skulle vara omöjligt att sova annars!

Sista dagarna i Altea rann iväg lika fort som de första. Medan Micke på måndagen tog emot markisreparatörerna (fixade den sluttande markisen  i ett nafs) så hade jag åter bokat tid på ”skönhetssalong”. Den här gången kostade jag på mig att fixa såväl fötter som händer.

Det känns så himla lyxigt att någon petar nagelband och målar och fixar. Undrar om jag blivit ”fast” nu och aldrig mer kommer måla naglarna själv…..  Nej – det låter lite väl dyrt. Och så tar det tid. Men kanske att jag fixar en liten egen utrustning för att måla med ”gel” i fortsättningen för det är verkligen mycket mer hållbart än den gamla vanliga metoden.
För att inte tala om hur bekvämt det är med UV-lampan som torkar lacket på några sekunder!

 På tisdagen hade vi bestämt golf tillsammans med Per, Pernilla och Kristina (Pernillas mamma). Inte jag såklart eftersom läkaren avrått från den typen av rörelse, men Micke fick spela.

Så det blev 9 hål på den nya banan Puig Campana. Den kommer så småningom få ytterligare 9 hål och ett jättefint klubbhus håller på att växa upp men just nu är det lite provisoriskt med shop och reception i ”garaget”.
Jag gick med och suktade efter varje slag de andra slog – det känns verkligen trist att inte kunna/få spela nu när det är sommar och fint.

 

Efter spelet åkte vi upp till byn Finestrat där vi efter lite promenad hittade ett lunchställe där vi alla blev mätta och belåtna. Ja till och med så mätta att vi skippade den planerade grillningen. Det blev bara lite tomatsallad och lufttorkad skinka framför TV’n , eller man kanske ska säga framför datorn. För det var på den vi kunde se Allsångens säsongspremiär. Eller heter det ”säsång” – ha, ha, ha!!!!

 
 

Ja och sen blev det ju onsdag och hemresedag. Bra avresetid (16:30) så ingen stress utan vi kunde städa, stryka och ta det lugnt innan det var dags att ge sig av till det (som så ofta senaste tiden) försenade flyget.
Vi hade fått meddelande redan innan vi lämnade lägenheten att det var en försening på gång så vi var förberedda……

Skönt att avsluta semestern på en onsdag – det innebär ju att arbetsveckan blir väldigt kort. Och för att göra det ännu trevligare så träffades vi efter jobbet på fredagen för att äta middag ute. Inget märkvärdigt men vi träffades på andra sidan floden från oss sett. Där ligger en liknande modern pub som på vår sida (tror det är samma kedja/ägare) skillnaden är bara att den på andra sidan har kvällssol.
Så Micke tog bussen över bron för att komma dit och jag åkte en hållplats extra med båten innan jag klev av och så satt vi och njöt av solen och maten innan vi tog bussen tillbaka hem.

 


Det känns som att vi ”måste” passa på nu de sista veckorna av vårt storstadsliv. När vi är hemma i Gladö igen så är det slut på spontana ”After Work” och helgluncher på puben. Slut på goda Bloody Mary’s också……

Så det är väl med dubbla känslor man har påbörjat nedräkningen. Sakna vissa saker kommer vi med all säkerhet att göra – men ska bli skönt att komma hem också efter fem år som ”stadsråttor”.

I helgen som gick gjorde vi faktiskt ytterligare en sak som har med hemflytten att göra. Det låter kanske löjligt och ”småttigt” men vi bunkrar faktiskt med oss lite grejor som är billigare här än hemma. Eller sånt som är roligt att ha med som minne (som en vattenspridare till trädgården i form av en blomma).
Men sånt som är mycket billigare är hygienartiklar som schampo, deo, raklödder, tandkräm, duschtvål och liknande. Och köper man dem dessutom på nån av lågpriskedjorna (t.ex. Wilko eller Poundland) så är det riktigt billigt. Och vi har ju ett flyttlass så vi behöver ju inte släpa hem grejorna i resväskor precis.
Så lite sånt handlade vi i lördags innan vi slappade i solen på balkongen (eller i soffan framför TV’n = Micke).

 

Igår söndag tog vi tunnelbanan ut till stadsdelen Wimbledon. Där börjar ju ”kaoset” idag när tennisturneringen drar igång. Men redan igår såg vi att de var redo. Utanför stationen hade man byggt upp ”slinger-köer” till taxibilarna som kör skytteltrafik mellan stationen och tennisstadion och överallt hade butiker och fik ”pyntat” med tennisbollar eller andra tennisprylar.
Det är en trevlig del av London och det var kul att ha sett den också.

 

Från och med idag måndag är jag gräsänka och Micke motsvarande gräsänkling. Vi har ”separerat” för några dagar då Micke behövde åka hem för att förbereda vår hemkomst lite.

Vi har ju numera bara en bil (sen vi körde ner Toyotan till Altea) och det är vår ”gamla cab”. Dessvärre har batteriet dött (helt dött – går INTE att ladda) och dagens moderna bilar är ju dessvärre så ”elektroniska” så enda sättet att fixa den är att ordna en bärgare till en verkstad och där får de ”bryta sig in” i bagageluckan där batteriet sitter och byta ut det. Och det vill vi gärna ha fixat och klart så vi har en bil att köra med när vi kommer hem.

Sen ska Micke också passa på att åtgärda den hemska trallen på altanen som verkligen ser alltför bedrövlig ut efter fem år utan något som helst underhåll. Så han har hyrt en slipmaskin som han ska hämta på tisdag förmiddag och sen är det slipa, slipa som gäller.

Och känner jag honom rätt så kommer han ligga med tassarna i jorden lite här och där också för att rensa bort de värsta ogräsen som tagit över i rabatterna.

Själv jobbar jag med halvårsbokslutet den här veckan. Det är super-super-tajta deadlines den här sommaren så därför passar det ju bra om jag behöver lägga några timmar extra på jobbet när Micke ändå inte är här.

Och imorgon ska jag på min ”nervkontroll” och Elektromyografi (EMG) där man ska mäta hur stora nervskador jag fått efter min axelskada.
Att det inte är som det ska är ganska uppenbart – men läkaren vill få svar på HUR allvarligt det är….. Och då kan man också få en bättre uppfattning hur lång tids rehabilitering jag måste räkna med. Han har redan börjat prata om uppåt ett år!!!!

Nåja – en sak i taget. Och jag fortsätter med min sjukgymnastik och känner ju att det blir långsamt lite bättre dag för dag.

Och apropå varmast! – Nu säger prognosen att det ska bli mellan 30 och 32 grader resten av veckan! Nästan värre än Altea – och här måste man ju vara ”påklädd” eftersom man jobbar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela