ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Äventyret över och nu har nästa börjat.

Publicerad 2018-09-12 19:42:00 i Allmänt

Det har dröjt länge sedan det senaste inlägget men har vi till slut fått möjlighet att skriva det kanske sista inlägget i vår blogg. Det var mycket att stå i runt flytten och dessutom lyckades inte Telia leverera bredband och TV som de sa från början. Jag återkommer till det. Inlägget kommer att handla om en hel del strul men också saker som fungerat bra.

Jag måste ändå börja med en bild som skulle varit med från de sista inläggen från London. Som jag berättat tidigare åkte jag buss och tåg till golfklubben de sista veckorna. Det innebar att jag gick hemifrån 06.05. Sista gången var tisdagen den 21 augusti, alltså bara tre veckor sedan. Det känns som längre tillbaka. Hur som helst så tog Anne den här bilden från balkongen, den visar en ”ensam man med golfbag i en öde park”. Grinden ner till parken hade precis öppnat och allt var tyst och stilla. Ett minne som kommer att finnas med länge.

 

Så var det dags för flyttbilen att komma. Vi hade meddelat flyttbolaget att vi ville ha packning på onsdagen den 22/8. Detta för att ha lite utrymme om det skulle bli någon försening. Dom sa direkt nej och det var torsdag eller ev fredag som gällde. Vårt flyg skulle gå lördag vid 13 tiden så det fanns inte något utrymme för förseningar. Vad hände? Jo precis det jag förväntade mig. Det kom ingen flyttbil på torsdagen utan de skulle komma på fredagen. På fredagen hörde jag av mig och frågade när dom skulle komma eftersom jag trodde vi var först på listan. Killen i bilen svarade då att dom inte skulle hinna utan att det måste bli lördag!!!! Det blev ett vänligt men mycket bestämt nej från min sida och det slutade med att dom kom vid 19.30 tiden på fredagskvällen.

 

Strulet var inte slut där. Dom hade inte fått uppgift om att dom skulle packa vårt ömtåliga gods, som bolaget sa att dom måste om försäkringen skulle gälla. Dom hade således inte kartonger med sig för ändamålet. Tur att det var två händiga killar i bilen. Dom lyckades ”tillverka” hållbara kartonger av några ”garderobskartonger” som dom hade i bilen. Kl 22.10 rullade bilen ut från ”reservatet. Då hade det för övrigt ösregnat hela kvällen.

 
 

Efter en sen ”hämtmiddag” från ”libanesen” fick vi ändå en ok nattsömn innan det var dags för hemfärd på lördagen. English breakfast på en restaurang i kvarteret och sedan taxi till Heathrow. Dessförinnan ett sista tack och hej till gubbarna i consierget som servat oss i två år. Vi var på Heathrow i god tid och för en gångs skull var inte förseningen så stor.

 
 

Vi landade på Arlanda 16,40 vilket var 15 minuter före utsatt tid. Förmodligen första gången på hela tiden. Bagaget kom också i hygglig tid.

I Stockholm var det demonstrationskaos just den lördagen, 25/8, och taxichauffören hade fått för sig att det inte gick att åka motorvägen och Essingeleden, det hade han sett på väg ut till Arlanda. Han började därför åka gamla Rosersbergsvägen, som var helt igenproppad. På E4 flöt det bra kunde vi se. Han vände och körde E4 istället. Då började han surra om att Essingeleden var helt igenproppad och att han skulle åka genom stan. När vi närmade oss Norrtull såg vi att det flöt hur bra som helst på leden. Sista försöket han gjorde var att han ville åka Glömstavägen till Huddinge. Det lyckades jag få stopp på och han körde till slut vår vanliga väg förbi Årsta och ut mot mässan och hem på Huddingevägen. Tur för oss att vi hade fast pris.

Väl hemma var allt ok och det blev en tur till ICA Maxi för lite akutinköp och sedan en klassisk hemkomstmiddag med färska räkor.

Flyttlasset skulle inte komma förrän på onsdag så vi hade gott om tid att förbereda oss med att se till att kartonger och dylikt skulle få plats. Svårt att veta var man ska börja men det blev bla lite fix i växthuset som var invaderat av insekter, även de fina humlorna, pga de många vindruvorna som blivit övermogna i värmen. Självklart var det också lite att fixa inne i huset efter lång tid utan ordentlig städning. Jag fixade också lite med bilen som behövde rensas från alla löv o annat som tagit sig in överallt. Till min förvåning hade det ”döda” persikoträdet fått liv igen och hade nu massor av fina grenar. Det har stått dött i två år för att grävas bort när vi kommit hem.

 

Tyvärr så försvann vattnet vid 13 tiden. Vi hade inte gjort av med något vatten alls sedan vi kom hem, förutom en dusch och kaffebryggning. Vi insåg direkt att vi nu fått problem med vår grunda brunn och den låga grundvattennivån. Grannen sa att hon också varit försiktig men hade trots allt haft pojkvännen och två barn där under helgen. Det kan ju ibland gå åt mer vatten än man vet. Men problemet har fortsatt hela tiden till och från. Efter att jag stängt av pumpen ett antal timmar så fylldes det på och trycket ökade och vi hade vatten till kvällen igen. Det blev grillade hamburgare till middag, oj så man saknat att kunna grilla.

I trädgården såg det inte alls så illa ut som jag hade trott. Visst är det torrt och björkarna tappat de flesta av sina blad men det var ändå ok. Det torra gräset/ogräset var nyklippt och det såg nästan ut som om det dött mer ogräs än gräs. Och gräs kommer ju alltid tillbaka som vi vet. Vilket vi kan se redan nu efter några rejäla regndagar. På altanen hade vår dvärgsyrén och benved torkat ut fullständigt när jag var hem i juli. Jag trodde dock att de levde under jorden i urnorna. Och som de gjorde!! När vi nu kom hem hade de skjutit massor av skott. Benveden på ett buskigt sätt och syrénen lite mer vilt, den får lov att ansas lite så man kan skapa en ny krona. I den övergivna dammen blommade näckrosorna för fullt. Tänk att vissa saker trivs bäst utan skötsel.

 

Måndag morgon tog vi mod till oss och åkte till badet. 18 gr i vattnet och en skön morgon gjorde att vi kunde återuppliva vår sommartradition även om det är september. Anne simmade en del vilket gick jättebra med hennes trasiga axel. I och med att man bygger om vägar till gator mm mm så har man byggt en jättefin lekplats vid badet. Micke var naturligtvis tvungen att prova en av grejerna.

 

Vi var sedan till skattekontoret och skrev in oss i landet och på torsdagen fick vi brev om att vi nu var skrivna i Sverige igen. Vi var på Teliabutiken och tecknade bredband och TV, det skulle gå bra fast vi inte var inskrivna. Återkommer till det igen senare. Det blev Bauhaus för inköp av hyllplan till annexet och ICA Maxi för lite större handling. Det blev sedan återbesök både på Maxi och Bauhaus. På Maxi hittade vi en ny grill till nästan halva priset. Den gamla har gjort sitt och brännarrören har rostat sönder vilket medför att det nästan blev svetslåga att grilla med.

 

På måndagen provade också Anne att köra bil för första gången sedan i maj. Efter cortisonsprutan hon fick så har smärtan minskat rejält, även om hon fortfarande inte kan höja armen mer än vågrätt utåt. Det fungerade jättebra vilket var en stor lättnad. Dagarna efter fortsatte med rensning i annexet och ideliga resor till Jordbro med vår lilla bil (BMW caben). Vattnet fungerade hyfsat och vi kunde till och med köra en maskin med tvätt, en av dagarna. Bilden visar en liten del av det som gick till Jordbro.

 

På onsdagen skulle flyttbilen komma, ja det står ”skulle”. Killarna ringde dock redan på tisdag och berättade att dom fått punktering i Tyskland och därför missat färjan till Göteborg. Nu kändes det helt ok att dom inte kom förrän på torsdagen eftersom vi fick en dag till att förbereda oss på. Som vanligt så blev det lite sen ankomst och dom kom vid 17 tiden och var klara vid 18 tiden. Jag hjälpte till att bära de lösa sakerna för att skynda på. Vi uppehöll ju vägen helt och hållet. Alla är dock medvetna om problemet och inser att man inte kan flytta bilen hela tiden. Endast en gång fick dom backa undan och köra fram igen. Heder och tack åt alla andra som löste sina problem på annat sätt.

 

Själv hade jag redan under packning i London överansträngt min högra höft (långbenet) med att böja och lyfta för mycket. Jag har haft en bra period de senaste månaderna och inte ens känt något när jag spelat golf. Efter bärandet vid och småspringandet vid lossningen ”sket det sig” rejält. Förmodligen några nerver som hamnat i kläm så nu tar jag hjälp av en krycka för att underlätta. Piller och rehabövningar gäller tills vi är godkända i det svenska sjukförsäkringssystemet. Sedan får vi se om det fortfarande är dåligt och då får det bli vårdcentralen.

När allt var urlastat och fördelat på huset, annexet, vedboden och altaner så insåg vi direkt att det var mycket saker men inte i närheten av så mycket vi hade med hem från Holland för två och ett halvt år sedan.

Till helgen såg vi till att äta kräftor på fredagen och inviga nya grillen på lördagen. Halstrad egengravad lax stod på menyn. Mumsigt båda dagarna. Vad gällde kräftorna på fredagen så spelade vi in en liten film när vi skålade med ”svenska nubbar” och sjöng ”Helan går”. Den skickade jag sedan till mina golfkompisar i London så att dom skulle få se hur man gör med de småsnapsar dom fick av mig. Det blev mycket uppskattat har jag förstått. Bilden visar också Grillen i baksätet på bilen samt en härlig morgonbild från badet.

 
 

Sedan följde några dagar med uppackning och nya besök på Jordbro för att slänga kartonger och annat som vi fortsatte att rensa ut. Det gick dock bra och det var skönt att få börja dagen med ett uppfriskande bad och för mig också en utedusch på eftermiddagen. Vad gäller vattnet så gick trycket upp och ner och vi började märka att vi fått små gruskorn i vattnet. Det har grannen pratat om en tid.

På måndagen den 3 september var det så dags att hämta nya bilen. Efter en strålande morgon med bad i full sol och med en spegelblank vattenyta bar det av till Segeltorp för bilhämtning. Pärlan stod och väntade på oss och när försäljaren berättade om allt man måste veta för att kunna utnyttja alla finesserna frågade Anne, ”när slutade en bil att vara en bil”. Det är en laddhybrid vilket gör att man vill utnyttja eldriften så mycket som möjligt.

 

Det har fungerat bra hittills förutom halvvägs hem efter leverans. Då svängde Anne in mot Balingsnässkolan. Jag började undra om hon inte hittade hem eller om hon fått för sig att åka upp och titta på ”nya” bostadsområdet. Jag åkte ju i bilen bakom. Men, det var däcktrycksvarnaren som börjat lysa. Det löste sig efter ett besök på Mitsubishi med att den var inställd på vinterhjulen som ju inte satt på.

Eftersom vi var så osäkra på vattnet hemma, så kunde vi inte ta emot min mamma, Ulla, och hennes Rolf som vi gör varje sommar annars. Istället bjöd vi dom på en kryssning med Birka som dom pratat om att dom vill göra. En väldigt lyckad resa med god mat och dryck. Roligt också att Anne och jag sänkte medelåldern rejält bland de drygt tusen personer som var på båten. Vi kom tillbaka till Stockholm på onsdagen vid tvåtiden och då körde vi hem dom till Enköping.

 

Innan vi nådde Stockholm fick jag ett sms från grannen som berättade att vattnet var dåligt igen. Jag sa åt henne att stänga av pumpen och när vi kom hem var allt någorlunda ok igen. Trafikkaos på väg från Enköping ledde att tog nästan en och en halv timme från Järva Krog till Huddinge.

På torsdagen tog vattnet slut igen och nu började vi resonera om vi ändå inte ska borra egen brunn. Låter kanske konstigt när vi ska få kommunalt vatten och avlopp men det dröjer. Vår etapp är inte upphandlad ännu och kommunen säger att det ska vara klart med allting 2022. Med tanke på hur det varit/är i de andra etapperna så kan det nog bli både 2023 och 24 innan det är klart. Alltså mellan 4 och 6 år. Så kan man inte ha det. Dessutom är vattnet mycket sämre nu när grundvattennivån är så låg och den lär inte stiga mycket än på lång tid.

Som lök på laxen så fanns det heller inget bredband eller tv att koppla fast vi fått bekräftelse på leverans den 6/9. Efter en och en halv timme i kö fick jag veta att det berodde på att vi inte varit skrivna i Sverige när vi beställde. Jag hade kollat på ”mitt Telia” och sett att leveransen var framflyttad till 17/9. Fick ingen förklaring utan bara att han skulle kolla upp och återkomma. Ingen bra dag med andra ord.

I lördags gjorde vi en kort visit på Haningestrand GK, det var stor tävling och vi träffade flera av våra gamla kompisar från förr. Oj vad sugna vi blev på att spela. Banan såg härlig ut och alla sa att den var i gott skick. Jag ska ändå prova att svinga någon dag. Min höft/ben kanske inte blir sämre av sving. Det finns ju alltid golfbil att låna.

Eftersom det regnat en del i veckan som gått så växer gräset ordentligt. Vår gräsklippare är död sedan länge tillbaka så det var dags för en ny. Det var samma sak med klippare som med grillar. Ingen har väl köpt vare sig grill (eldningsförbud) eller gräsklippare (torka) så det gick att fynda. Det blev en RYOB med motor från Subaru. Den har elstart och de batterier jag har från RYOB till mina andra maskiner fungerar i klipparen. Med tanke på mitt högra ben och svårigheten att gå så fick Anne klippa de stora ytorna och jag de små. Den klippte jättebra i förhållande till den gamla som säkert var femton år gammal och nästan ihoptejpad på sina håll.

 

Åter till bredbandet. Naturligtvis var det ingen som ringde den här gången heller och när jag kollade på ”mitt Telia” så var leveransen framflyttad till den 19/9 efter mitt samtal. Nu fick Anne ringa nästa gång. Hon fick samma svar, att man skulle höra av sig osv. När jag nästa gång kollade ”mitt Telia” var leveransen framflyttad till den 26/9. Man börjar undra om det är ett straff man får för att man ringer och frågar. Nästa gång ringde jag, förklarade hela historien igen och fick till svar att den avdelningen som jobbade med detta var stängd just då, kl 10.00 en fm i veckan. Tjejen mailade dom och lovade höra av sig så fort hon fick svar, under dagen.

Jag har också satt upp de hyllplan vi köpt till vedboden. I annexet gjorde vi om redan första dagarna så vi fick mer plats. I vedboden är hyllorna, som sagt, uppe men inte packade på riktigt ännu.

 

Mellan allt detta strul bestämde vi oss i alla fall för att borra egen brunn. Vi hade fått ett tips om en firma och jag ringde han som gör jobben. Jag sa att jag ville borra en ny brunn ”och det nu”. Han skrattade säkert i trettio sekunder. Jag förstod varför eftersom vi fått veta att alla borrare har upp över öronen med jobb. Det var en bra kille och när vi pratat en stund och han förstod att vi bodde permanent och ville ha ”hela paketet” lovade han se till att prioritera oss om vi godtog hans offert.

Vi skickade in ett positivt svar på offerten i går kväll och fick svar direkt att han hör av sig så fort som möjligt när det är dags att börja borra. Hoppas det är ett ”bra” jobb för honom. Kanske lite mer lönande än att åka runt och ”trycka” eller borra upp sommarstugebrunnar. Men vi vet ju inte vad prioritering betyder utan det gäller att hålla tummarna.

Tror ni förresten att det hörde av sig någon från Telia? Nej självklart inte. Jag skickade då ett mail med hela långa historien och hoppades att det skulle hjälpa bättre än att prata med någon som ändå inte kunde göra något. Jag fick ett svar att man inte kunde hjälpa till via okrypterade mail pga av säkerhetspolicy och den personliga integriteten. Jag uppmanades att ringa istället ☹☹ Jag svarade och frågade hur svårt det kunde vara att vilja bli kund hos Telia. Lite svårt också att skicka krypterade mail när man inte har bredband 😊 Till slut ringde Anne igen (fjärde samtalet) och fick beskedet att vi inte hade något kopparnät här ute. Frågan är vad vi hade för två år sedan och vad våra grannar har. Hur som helst så fick jag i alla fall hämta ut en mobil 4G router och ett bredband med 300 GB kostnadsfritt att använda under tiden man löser problemet. Därför kunde vi till slut göra detta, kanske, sista inlägg.

 

Sedan i måndags har Anne börjat jobba och kör bil till Gallerian varje morgon medan jag fortsätter med allt hemmafix fram till 1 oktober då jag börjar jobba. I mitten av oktober åker vi sedan till Altea för tio härliga dagar.

Man ska aldrig säga aldrig men detta kan ha varit det sista inlägget om våra äventyr. Vi har redan från början sagt att vi haft två avsikter med vår blogg. Först och främst att ha en levande dagbok över vår tid i Holland och UK men även att få dela med oss av våra upplevelser till våra ”nära och kära”.

 

 

 

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2018-09-13 22:36:24

Vad ska man läsa nu då???😘

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela