ohlssonsiamsterdam.blogg.se

Dagbok för våra år i Amsterdam & London.

Sjukling, frost och massor av poäng.

Publicerad 2017-11-19 22:44:00 i Allmänt

Vad rubriken handlar om visar sig senare. I fredags morse hade jag, Micke, årets första frostvita golfrunda. Inte fruset i marken men vitt i gräset. Det var 5 gr på balkongen hemma men vid Themsen var det 3 gr och när jag kom till Mitcham, kl 07.15, var det is på bilrutorna. Klar himmel vilket förmodligen gjorde att det blev kallare på morgonen. Då var det gott med termoskaffe utanför klubbhuset innan vi gick ut. Varje morgon kommer mängder av gröna parakiter flygande över banan. Dom har förmodligen vaknat upp efter en natt i träden. Tyvärr har jag inga bilder av dem. Eftersom det var strålande sol så blev det grönt även på marken efterhand men i skuggan av de stora träden var det fortfarande vitt på marken när vi var klara ca 11.30.

 

När Anne åkte hem från jobbet på kvällen hade hon förmånen av en stor båt. Vi kallar den för ”Finlandsbåt” eftersom den har en bar. Det är aldrig fel med ett glas vin på väg hem från jobbet en fredagskväll.

 

Väl hemma blev det middag med racletteost och tillbehör. Vi har väntat i månader på att racletteosten ska komma till butiken. Det är ingen sommarmat. Nu finns den och den var så god. Vi använder våra små raclettegrillar som vi fått av våra grannar i Amsterdam, Hans och Loes. Det räcker med två värmeljus i varje grill för att få en perfekt smältning av osten.

 

I lördags morse började Anne känna sig dålig. En förkylning/influensa som jobbade sig in. Vi klarade dock av att åka till Sainsbury och handla och att åka till plantskolan för att köpa hyacinter och murgrönor. Vi återkommer till det. Ett par timmar efter att vi kommit hem det blev det sängen för Anne. Tack och lov så brukar hon kunna sova bort en förkylning. För övrigt var det en dag med dåligt väder, regn, blåst och dis. Det kändes som att det var ”mörkt” hela dagen. Eftermiddagen blev framför TV´n och europatouravslutningens tredje dag från Dubai.

I morse, söndags, var det soligt, kallt och frost på taken. Frosten försvann dock ganska fort när solen kom upp. Jag hade upptäckt att vi bara hade två dagar på oss att nyttja våra dubbla poäng på Sainsbury, alltså vår stora ”ICA butik”där vi handlar i stort sett allt.

Som sagt så hade vi bara några dagar på oss att lösa in alla poäng vi tjänat in under året mot det dubbla. Kanske låter lite småaktigt men vi hade 70 pund som kunde dubblas. Nu var det så att man bara fick nyttja en viss summa på varje avdelning i affären. Men vi lyckades i dag dubbla 45 pund så vi kunde handla för 90 pund gratis!!! Ganska bra utdelning. Nu har vi 50 pund kvar att nyttja om vi kommer på något på de avdelningar vi inte nyttjat. För de 90 punden vi handlade för blev det vin, t-shirtar, vinglas, handdukar mm.

 

Som sagt så var det en fin morgon men med frost på taken runtomkring. I fredags eftermiddag satte jag fiberduk på de känsliga växterna vi har på balkongen. Även om vi inte haft frost på balkongen är det säkert bra att dom får en lugn start på vintern. I dag har dom också fått sol genom fiberduken. I morgon åker nog duken av eftersom prognosen visar på en natttemperatur på 10/11 gr.

 

I eftermiddag har jag planterat de tre nya murgrönorna som vi köpte i går. Två av de gamla som varit med sedan Amsterdam har dött. Nu blir det en ny sort som vi hoppas ska växa ihop med de som är kvar sedan tidigare. Hyacinterna har vi planterat och satt på köksön.

 
 

När jag planterade murgrönorna så upptäckte jag ett litet ”matförråd” som någon fågel ordnat. I ena hörnan av balkonglådan låg det tre jordnötter gömda. Eftersom vi är djurvänner såg jag till att lägga tillbaka jordnötterna där de låg. Jättebra ställe under murgrönan. Blev också påmind om att köpa några talgbollar och hänga upp. Vi har flera olika typer av stora och små fåglar som inte säger nej till lite mat.

 

Vid dagens besök på Sainsbury, för de dubbla poängen, passade vi också på att ta den nu årliga bilden på hemarbetaren iförd ”julkalkonmössa”. Jag tror att den var med förra året också men den är så kul. Jag lovar att jag inte köpt mössan 😊

 

Nu är sista dagens golf inspelad och det blir en eftermiddag framför TV´n igen. Hade Anne varit pigg hade vi tagit en promenad i det fina höstvädret. Det har varit full fart i parken utanför i dag. Man märker att om det är fint väder kommer det mycket föräldrar med barn och många hundar till parken, även om det inte syns på bilderna. 

 

Innan det var dags för TV soffan testade vi den nyinköpta matberedaren. Anne var lite piggare i dag. Vi gjorde inbakade oliver och maskinen testades med att göra degen som innehöll en extra lagrad cheddar. När man inte har västerbottenost får man ta det som finns. Vem var det som sa ”man tager vad man haver”? Var det Anne eller Kajsa Warg? 😊 Hur som helst så blev dom väldigt goda.

 

Och så var det söndagskväll igen och Anne ligger och försöker återhämta sig från sin förkylning. Förmodligen blir hon så återställd att hon åker till jobbet i morgon.

Vi hörs i veckan.

 

Mitt i november och mitt i veckan

Publicerad 2017-11-15 22:14:52 i Allmänt

Onsdag kväll och ”veckan har vänt” som vi brukar säga. Vädret är fortfarande ok, mellan 10 och 14 gr på dagarna. Natten till måndag var den enda kalla natten hittills men i morgon kväll åker fiberduken på igen, man har lovat en kall natt igen, inte minusgrader men det är lika bra att vara säker. Bättre för växterna att få en jämnare temperatur. I dag onsdag har det varit disigt och halvmörkt hela dagen men inget regn. Typiskt Londonväder alltså, som vi tack och lov oftast varit förskonade ifrån under första året.

 

Men i det disiga eftermiddagsmörkret har vår belysning i oliven börjat göra nytta. Blir så fint mönster på väggen och i taket.

 

I tisdags morse var det golf som vanligt. Jag åkte hemifrån i mörkret kvart i sju, för att undvika förseningar som i fredags. Nu var det raka spåret och tog under tjugofem minuter. En bit på väg började det regna och jag blev tveksam. Men som vanligt så slutade det innan vi gick ut och vi fick åter en härlig runda. Jag spelade dessutom  riktigt bra, 35 poäng på handicap 10. Jag lyckades dock inte vinna matchspelet. Så här såg för övrigt vårt klubbhus ut innan det brann ner 1933. 

 

Måndag och onsdag har jag varit på gymet och kört ”lightpass”. Ska försöka tvinga bort den lilla förkylning som är kvar och det verkar faktiskt lyckas. I dag, onsdag, var det förutom gymet dags för lite hemarbetarjobb igen. Vi tillämpade principen ”en in en ut”. Det var ett paket som skulle returneras till HM och ett paket som skulle tas emot.

 

Väldigt enkelt att returnera paket, bara att stoppa ner i påsen igen, klistra på en returetikett och sedan lämna på ett närbeläget ställe. Det inkommande paketet var en matberedare som Anne saknat länge. Hon hade tröttnat på det gamla rivjärnet. Behövs lite mer power när det är dags att göra Borsjtj soppa som är så gott på vinterhalvåret.

 
Jag satte på TV´n en stund i eftermiddags för att se lite förhandsvisning från Europatourens säsongsavslutning i Dubai. Förutom intervjuer från rangen och lite annat så visade man från en plojtävling dom hade i går kväll. Några av de bästa spelarna skulle slå bollar mot en liten green som var som en darttavla ute i vattnet. Spelarna fick poäng utifrån vilket fält på tavlan som bollen fastnade i.

Alex Norén var med och var klart bäst ända till finalen. Där förlorade han mot en kines. I första matchen slog han ut Ian Poulter som hade badtofflor på sig när han slog. I morgon börjar själva tävlingen så då får TV´n stå på när och om jag är hemma. På fredag spelar jag själv igen, prognosen visar kallt men soligt. Sedan får vi se om det blir spel för oss båda på lördag, vädret och tillgängligheten på klubben får avgöra.

 
Anne har varit till frissan i kväll. Hon kom hem från jobbet lite tidigare och jag skjutsade henne till Fulham Broadway. Salongen fick en ny chans efter det förra katastrofbesöket. 

 

 Nu är hon hemma igen och det ser bra ut tycker jag.

 

 

En vanlig höstvecka

Publicerad 2017-11-13 15:13:00 i Allmänt

I dag är det både Anne och jag som skriver. Vi ska försöka se till att det syns vem som skrivit om vad.

Så har då ännu en vecka gått och snart börjar vi närma oss december och advent. Konstigt hur tiden kan rusa iväg även de veckor och helger som man inte har nåt speciellt inplanerat. Flera gånger senaste tiden har vi reflekterat över att vi nu upplever saker som vi upplevde för ett år sedan och att det inte känns som att ett år har gått.

På jobbet har vi haft ytterligare ett månadsbokslut och så har jag haft mitt möte med kontaktgruppen till planeringskommittén som jag skrivit om tidigare (där jag behövde vara påläst på siffrorna). Båda sakerna avlöpte väl och nu går vi in i perioden då vi ska hålla våra lönesamtal med medarbetarna. Jag hoppas det går lika smidigt……

Nu är kvällarna mörka när jag går från jobbet och likaså har de ljusare morgnarna som övergången till vintertiden bidrog till ebbat ut och det är mörkt när jag går på morgonen också.

Sen två veckor tillbaka är det också ny tidtabell för båten. Så på morgonen fick jag välja mellan att antingen ta en båt som går 15 minuter tidigare eller ta en som går 15 minuter senare. Jag valde den tidigare båten vilket naturligtvis också bidragit till de mörka morgnarna. Hemresan fick också ändrade tider men där pratar vi om 6 minuter tidigare bara. Å andra sidan har ytterligare en tur lagts in på kvällen så numera går det tre båtar i timmen när jag åker hem. Det är bra så man inte blir så känslig för när man måste gå från kontoret.

Men det har också blivit ytterligare en ändring i trafiken och det är att på hemvägen stannar båten på ytterligare två ”bryggor” (eller pirer som man väljer att kalla det här). Det måste ju tyda på att många gärna betalar de extra hundralapparna per månad som det kostar att kunna åka båt istället för den knökfulla tunnelbanan.

I torsdags var jag, Micke, till Fulham Broadway, bland annat för att köpa krabbkött. Anne har hittat ett intressant recept på ”crabcakes” som vi ska prova. Nu blev det inte den här helgen men krabbköttet ligger i frysen och ska tillagas nästa helg. Jag fick en härlig promenad tillbaka från Fulham Broadway i det fina vädret. Jag upptäckte då en stor bananplanta utanför ett hus. Huset är tre våningarna och bananen växer lika högt som huset är. Fantastiskt hur klimatet gör att medelhavsväxterna trivs här.

 

I veckan blev vi också varse att man inte kan uttrycka sig hur som helst i mail. Anne och jag mailar varandra en hel del under dagarna och den här gången blev det tydligen fel. Jag hade fått ett mail någonstans ifrån, kommer inte ihåg vad det handlade om, men det föranledde mig att skriva ett mail till Anne med ordet ”shit” i. Efter en stund hörde Anne av sig och berättade att man ringt henne från Heartwoods ”kontrollenhet”. Man får absolut inte använda ”svärord” i mail till och från Heartwood. Vi skrattade gott åt det och som jag brukar säga, ”shit happens”.

I fredags var det golfmorgon igen, nu spelar vi 07.45 både tisdag och fredag så det är bara att gå upp i tid. I fredags åkte jag alltså i god tid men efter en stund så tog det tvärstopp. En mindre trafikolycka där båda bilarna stod kvar i körfältet och stoppade trafiken helt. Mötande trafik var, som vanligt, helt tjock och ingen av dem vill stanna och släppa ut den buss som stod först i vår kö.

När jag till slut kom förbi såg jag att polisen var där, varför kunde dom inte gå ut och dirigera!!!! Jag blev faktiskt irriterad. Resten av resan bestod av rödljus, bilister som inte borde ha körkort och skolbarn som tryckte för grön gubbe på alla ställen det gick. Det tog 45 min istället för normala 25 min. Jag var inte helt lugn när jag kom fram. På himlen såg det läbbigt ut men vi klarade oss igen, tre regnstänk på ett hål men det kolsvarta på himlen gick runt oss. Vi var på rätt ställe på banan hela tiden. Trots mitt upprörda tillstånd gjorde jag 19 poäng på första nio, sedan hade jag lugnat ner mig och då blev katastrofen ett faktum, 6 poäng på sista nio.

Helgen som gick har vi inte gjort nåt speciellt. Handlade mat i lördags förmiddag och efter att packat upp och satt de nyköpta blommorna i vatten så tog vi bussen till närliggande Hammersmith.

 

Hammersmith hör ihop med Fulham som ett ”borough” i närheten av där vi bor. Chelsea hör för övrigt ihop med Kensington och är ett ”Royal borough”. Vi har säkert sagt det förr men ett borough är att jämföra med en stadsdel eller liten kommun. Vissa boroughs är ”royal” och det beror på om det finns något kungligt i området. I Chelsea/Kensington ligger Kensington Palace där prinsessan Diana bodde, även efter skilsmässan från prins Charles. Nu är Kensington Palace prins Harrys residens.

 
Jag, Anne, hade blivit tipsad av en kollega att besöka en butikskedja i Hammersmith som heter TK-Maxx och som specialiserat sig på att sälja ”överblivna” märkesvaror från andra kedjor och till bra priser. Vilken besvikelse! Rörigt och man fick inget grepp över affären. Säkert kan man göra fynd (bland annat billiga märkesskor) men man ska ha tålamod och säkert också lite tur för att hitta nåt.

Inget för oss så vi gick på en närbelägen pub och käkade lunch istället. Jättegott! Ofta har pubarna små rätter (typ bar-meny) till bra priser och väldigt ofta blir man positivt överraskad. Den här gången blev det kycklingvingar och pulled pork. Vi tog en av varje och delade på. En jättetrevlig pub med modern touch och många olika typer av sittplatser. Själva hittade vi en skön soffa mittemot bardisken.

 

Efter lunchen gjorde jag nåt jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag gick in på Primark. En billighetskedja som är omåttligt populär och alltid proppfull med folk. I deras största butik på Oxford Street tar man sig knappt in om man inte är där när de öppnar. Det kunde Christine bekräfta efter deras besök här förra helgen.

 
Sällskapet som satt bredvid oss på puben hade en så snygg scarf som låg överst i en av deras Primark-påsar. Och jag ville absolut ha en sån. Dessvärre var det ingen scarf utan en chiffongklänning!!! Men det såg jag ju inte förrän jag kom in i butiken. Och när jag ändå var där så passade jag på att köpa lite juldekorationer.
 
 

Mycket folk som sagt och lång kö till kassan. Men det var gemensam kö och säkert tio kassor så det rullade på ganska bra och snabbare än jag hade trott.

Under tiden hade Micke varit på H&M och köpt jeans. Han har letat ett tag och nu fick han tag på jeans som varken var trasiga eller ”super slim” utan bara ”slim” alltså med stuprörskänsla, vilket verkar vara det som gäller i modeväg just nu. Ett par ska för övrigt ner till Altea nästa gång.

Sista shoppingstoppet blev på Marks & Spencer och efter det tog vi tunnelbanan två hållplatser till Earls Court och därifrån bussen sista biten hem. Hammersmith var, hur som helst, ett ställe vi säkert kommer att åka tillbaka till. Genuint engelskt och fritt från turister. ”Alla” affärer finns där och tack och lov inte så stort som tex Westfield där man kan bli trött bara av att titta in. Nåväl där finns ju allt och dessutom ganska mycket mer.

Jag glömde säga att lördagen inte bjöd på nåt särskilt mysigt väder. Det regnade när vi vaknade och fortsatte så fram till lunchtid och resten av eftermiddagen var det grått, grått, grått. Vilket gjorde att vi med gott samvete satte oss framför TV’n när vi kom hem. Golf och VM kval i fotboll. Irland mötte Danmark och som vanligt när Irland eller Sverige spelar så hade jag kontakt med min irländska kompis Patrick i Amsterdam. Skulle vara kul om irländarna kan slå ut Danmark på tisdag.

Söndag morgon var det kylskåpskallt i sovrummet när vi vaknade. Vi har ju alltid öppet fönster och beroende på hur vinden ligger på så är det mer eller mindre kallt. En vacker men blåsig morgon och vi åkte iväg till driving rangen efter en sen frukost.

Det var kallt på rangen också – men trots detta var det fler än vi som trotsade kylan och vill träna på golfsvingen. Det var fullt i alla bås utom ett på nedersta våningen när vi kom. Och träna behöver i alla fall jag som spelar så lite nuförtiden. Micke säger att jag blivit en ”range-spelare” och det går ofta bra på rangen, vilket det inte gjorde när jag spelade på banan oftare. Hoppas vi kan spela på riktigt nästa helg så jag får se om jag kan få med mig slagen ut på den banan också. Micke fick också med sig en ”skobag” från shopen. Eftersom man inte får ha golfskor i klubbhuset måste man byta skor och då kan det vara roligare med en ”shoebag” än en plastkasse.

 

Väl hemma igen blev det lite småplock till lunch och sen gick Micke ut på balkongen för att förbereda växterna för kallare nätter. Dags att ställa in de känsligare pelargonerna mot väggen och täcka dem och fuchsian med fiberduk så de inte fryser när frosten kommer. För det gör den…..

 

Och sen blev det lite ”svensk TV”. Vi tittade klart på serien ”Saknad” (med bla Helena Bergström). Det var en bra och välgjord serie som säkert får en uppföljning. Det kändes som att det lämnades en del ”lösa trådar” som kan plockas upp i en fortsättning.

Till kvällen ännu mer ”svenskt”. Nämligen en ansjovispaj till middag med ansjovis från Sverige såklart. Pajen var så god och nu finns det kvar till en middag till, och kanske en lunch till ”hemarbetaren”.

I dag, måndag, så var hemarbetaren tillbaka på gymet efter två och en halv veckas frånvaro. Influensan och den efterföljande förkylningen, som fortfarande gör sig påmind, har lett till gymfrånvaro. Nu tänkte jag försöka börja träna lite lugnt och se om förkylningen kanske försvinner.

En solig dag gjorde att fiberduken åkte av igen och till natten blir det inte mindre än 6/7 gr så det blir ingen fiberduk på i natt.

 

I kväll blir det nagelbitning, svordomar, förtvivlan mm mm framför TV´n. Italien – Sverige. Jag är optimist och tippar 2-1 till Italien vilket borde leda till att Sverige går till VM på att man gjort mål på bortaplan. Vi får väl se. Jag förväntar mig kommentarer om jag har fel. I morgon är det tidig uppgång igen. Golf 07.45, hoppas trafiken fungerar bättre än i fredags. Lite skönt att komma fram i tid och ta en kopp termoskaffe utanför klubbhuset innan vi går ut.

Nu blir det inte mer skrivet, för nu måste ”hemarbetaren” börja ”jobba” igen. Strykning, ugnstvätt mm står på schemat.

 

 

 

 

 

I Sven-Bertil Taubes fotspår

Publicerad 2017-11-06 19:55:00 i Allmänt

Oj oj, den rubriken var inte lätt att förstå. Nåväl, som vanligt så visar det sig under inläggets gång. Det var ett tag sedan vi bloggade nu, nästan en hel vecka. Som jag förvarnade om i förra inlägget så fick jag ”betala” för min golfrunda förra tisdagen. Trots att jag spelade bra var jag uppenbarligen inte helt återställd efter min förkylning. På onsdagsmorgon körde jag Anne till vaccination hos vår ”veterinär” och när jag kom hem kändes det inte riktigt bra.

Det slutade med en rejäl influensa och sängläge i stort sett i två dagar. Inget kul ligga med extra fleecetröja under dubbla filtar och det känns som man har 40 gr feber men ändå fryser som en gris. Dessutom ont i ”hela magen” och i lederna. Nu gick det tack och lov snabbt över men en liten förkylning ligger kvar fortfarande. Jag försöker ändå leva efter min devis att ”man får inte vika ner sig”.

I veckan som gick kom också det sista beskedet om att vi fått rätt mot myndigheterna i Holland, vi hade ju inte kört mot rött ljus. Nu har dom till slut fattat det och som vi berättat tidigare så blev det två instanser med domare innan vi fick rätt. Nu har böterna återbetalats. Naturligtvis utan ränta. Så vi har ”lånat ut” pengar  till holländska staten i ett år utan ränta. Nu är vi inte sura för det utan bara glada för att vi fick rätt.

Anne fortsätter att ta fina bilder när hon åker båten på morgnarna och kvällarna. Nu är det ljust igen på morgnarna några veckor men beckmörkt på kvällarna.

 

I fredags kände jag att jag var lite på gång igen så jag åkte och storhandlade på förmiddagen. Det straffade sig naturligtvis på eftermiddagen. Det blev en eftermiddag i soffan framför TV med golf och diverse andra program. Engelsk TV, framförallt BBC, visar många bra dokumentärer och man tar sig alltför sällan tid att titta på dom. Jag hittade en om SAS planet som störtade i Gottröra den 27 dec 1991. Mycket intressant att minnas tillbaka och få allting serverat i en timmes program. Kul också att se hur det såg ut på den tiden.

 

Lördagens höjdpunkt skulle senare bli middagen med Per o Christine, Emma, Kalle och Pers son Victor och hans sambo Susanne. Dagen började dock för oss med en sen frukost som vi ”lyxade” till lite genom att jag gick till Tesco (närmaste lilla butik) och köpte färskt bröd. Eftersom ”hemarbetaren” varit sjukskriven i veckan så fick vi sedan hjälpas åt att städa. Något som jag kallar för, Annes ”hemarbetarträning”. Hon måste ju hålla kunskapen vid liv. Hon fick godkänt den här gången också och kommer säkert att ta examen i ”hemarbetarskolan” innan vi flyttar härifrån 😊

Efter, återigen, lite TV tittande på eftermiddagen var det så dags att åka till Covent Garden och vårt ”stamställe” Balthazar. Där har vi varit ganska många gånger nu och framförallt med gäster. Vi har aldrig varit missnöjda. Vi åkte tunnelbana och det var en upplevelse i sig. Proppfullt tåg där föraren mer eller mindre fick hota folk som försökte klämma sig in i tåget. Han gjorde det dock med glimten i ögat och till slut kom tåget iväg, detta gällde på i stort sett alla stationer. Väl uppe på Covent Garden var det smockfullt med människor, vi påmindes då om varför vi själva inte åker in till city speciellt ofta. Det är för turister, men Covent Garden ändå ett ställe man inte får missa. Mycket gycklare och gatumusikanter och försäljning av allehanda slag bland annat kanderade äpplen. Per hade tydligen blivit uppdragen av någon och fick hjälpa till inför publikens jubel.

 

Middagen blev jättetrevlig med god mat. Jag tror att alla var nöjda med både atmosfären och maten. Det åts en hel del fina hamburgare men för min egen del blev det musslor som var jättegoda. Vi slogs återigen över hur ”välartade” och trevliga Emma o Kalle är. Dom kommer inte att göra Per o Christine besvikna i framtiden. Dessutom verkar Emma fortfarande vara inne på att kanske bli polis. Hon är snart 18 så det börjar bli dags att tänka på jobb. Jag har i alla fall flera gånger talat om för henne att jag haft/har världens bästa jobb.

Nu hade hela gänget varit på stan sedan tidig morgon och var rejält trötta i ben och fötter. Innan det var dags att åka från restaurangen var Kalle så trött att ögonen nästan ramlade ihop på honom. Vi skiljdes åt utanför och själva var vi hemma vid niotiden igen. Bilder på gänget på restaurangen kommer i ett senare inlägg eftersom de inte finns i våra telefoner. 

I går, söndag, hade vi inget alls inplanerat. Återigen en sen frukost och sedan en promenad i det fina vädret. Vi gick ut genom parken och utmed floden ner till Sainsbury. En kompletterande handling i vår stora affär och sedan motsvarande promenad tillbaka. Lite fina bilder blev det som visar på att det härliga klimatet gör att det fortfarande finns fina växter igång, även om träden fullständigt vräker ner sina löv på marken. Dammen med fontänerna är för övrigt fixad sedan en tid och är nu jättefin.

 
 

Väl hemma igen blev det en riktig ”slappareftermiddag”, skönt med sådant ibland faktiskt och att inte ha något planerat hela tiden. Lite glögg, pepparkakor o stiltonost framför TV´n är inte fel. Först spännande golf där Justin Rose återigen vann. Sedan fotboll, bland annat Chelsea - Manchester U på Stamford Bridge, inte långt härifrån. Den matchen var för övrigt en av anledningarna till att Per o Christine med familj var här. Per, Victor och Kalle skulle se matchen. Tyvärr blev dom nog besvikna eftersom Chelsea ryckte upp sig och vann med 1 – 0. Dom är Man United fans vad jag vet. Vid 19 tiden, en stund efter att matchen var över så var det som vanligt bilkö på gatan utanför oss. Då skulle alla som parkerat i området ta sig ut härifrån.

Till middag blev det Annes köttfärsbiffar med sötpotatis. Som vanligt stöttade jag vid matlagningen, med muntra tillrop från barstolen vid köksön.

 

I dag, måndag, så var hemarbetarens sjukskrivning över. Dags att börja jobba igen. Vi vaknade till en härligt klar men kall morgon. Första gången den här hösten som det var frostvitt på taken och även på gräsmattan. Dock 5 gr på balkongen så alla växterna mådde bra. Jag hade för säkerhets skull flyttat in de känsliga växterna mot fönstret. Med solens hjälp så försvann frosten framåt 10 tiden.

Hemarbetarens första arbetsuppgift blev att frosta av frysen. Det var behövligt och perfekt att kunna ställa ut innehållet i skuggan på den kalla balkongen. Efter det hade jag planerat en långpromenad åt samma håll som jag gjorde för ett år sedan. Lite kul att gå i samma områden nu när man hittar bättre och känner igen sig och får en annan bild av det man ser.

Nu närmar vi oss snart rubriken, om ni glömt den så är den ”I Sven Bertil Taubes fotspår”. Vi är inte riktigt där ännu, men snart. Jag gick först upp till New Kings Road, som är fortsättningen på klassiska Kings Road, jag fortsatte sedan bort mot Putney Bridge. Man passerar då bland annat Parsons Green som är ett lite ”finare” trevligt område med affärer och restauranger. Det var förresten där det sprängdes bomber på ett tunnelbanetåg för en tid sedan. Där New Kings Road slutar vid Putney Bridge tog jag en publunch, en wrap och en öl, välbehövligt efter hyfsat lång promenad.  

Där hade jag nått vändpunkten och började gå tillbaka mot ”reservatet” där vi bor. Och nu kommer rubriken! Någonstans halvvägs hem till oss bor nämligen Sven Bertil Taube. Jag har läst att han dagligen tar sin promenad i Hurlingham Park eftersom den ligger ett halvt kvarter från där han bor. Dessutom är det en bra gångväg där han, som har dålig syn, kan gå runt utan problem. Jag vet mycket väl var parken ligger även om jag inte varit in i den. Parken var en av de minsta jag någonsin sett. Jag förstår att han gillar gångvägen för den gick runt i en cirkel och var inte längre än totalt hundra meter. Anne hade beställt en selfie på mig och Sven Bertil men tyvärr blev det ingen eftersom han inte var där men jag tog ett par bilder i parken. Jag kanske får bli en ”paparazzi” och vara där varje dag tills han kommer.

 

Under promenaden kändes det friskt i luften, framförallt om man var i skuggan men väl hemma på balkongen i full sol var det härligt. Så efter tre och en halv timme ute så blev det en fika i solen på balkongen. Nu, 16.45, är det skymning och om en stund är det mörkt. Vi tror oss minnas att det som tidigast blir mörkt 16.30. Helt ok med svenska mått mätt.

 

Nu är det ”Remembrance” time här i England. Man minns de som offrat sina liv i krigen. En historia som vi svenskar tack och lov är skonade från men som verkar ena folket på ett fantastiskt sätt. För att visa detta och för att samla in pengar till de drabbade säljer man poppies. En poppie är en vallmoblomma och den här har sin historia från första världskriget då engelsmännen stred i södra Europa där vallmon blommade för fullt. Det började 1915 med ett berömt poem av en kanadensisk soldat som just förlorat en vän i kriget, Han var inspirerad av ett blommande vallmofält när han skrev. Bara något år senare blev hade det blivit något som såldes till förmån för krigsveteraners försörjning.

Man ser nästan ingen som inte har en poppie på kavajslaget, tröjan, rocken osv. I stort sett alla i TV har också poppies på sig. Vid alla minnesmonument ligger mängder av stora poppiekransar. I år firar poppien hundra år. Nästa söndag är det Remembrance day, vilket är slutet på denna tid, då har man bland annat två tysta minuter kl 11.00. Till och med min golfklubb har gått och meddelat att det ska vara två tysta minuter på banan då, under den tävling som pågår.

 

I morgon bitti är det golf igen, i natt ska det inte bli lika kallt och dessutom mulet. Kanske kan det bli som förra tisdagsmorgonen då vi spelade på en torr bana redan 07.45.

Tack för den här gången.

 

 

 

 

 

 

Lördag till söndag till vardag.

Publicerad 2017-10-31 17:39:00 i Allmänt

Sist vi skrev höll Anne på att förbereda tonfisktartaren i lördags eftermiddag. Blev den god?  Självklart blev den jättegod. Absolut inte sista gången den gjordes. Kanske inte ser så rolig ut på den bleka bilden, men tillsammans med mangosalsan och den smakrika sojasåsen var det fantastiskt gott. Lika gott som på Sabor i Altea!

 
Söndagen var tom i kalendern och vad gör man då? Jo självklart åker man till IKEA. Det var inte mycket trafik på väg dit men i Mitcham, där min golfklubb ligger, blev det plötsligt stopp i en rondell. När vi närmade oss såg vi varför. Vid rondellen ligger en ganska stor damm och nu hade Kanadagässen bestämt sig för att gå ”gåsmarsch” från den intilliggande parken tillbaka till dammen över gatan. Då var det bara för bilarna att vänta tills alla kommit över. Jag överdriver inte om jag säger att det var trettio till fyrtio gäss som skulle passera. Nåväl, vi skulle inte ut åt det hållet så vi kom igenom ganska bra.

Vi var ute i god tid, hade ju sparat en timme med sommartiden, så det var ganska lugnt när vi kom dit. Som vanligt skulle vi köpa ljus och servetter men, också som vanligt, kommer man hem med en supertung välfylld kasse med allt möjligt. Nu var det inget onödigt den här gången utan bara sådant som vi behöver. Vad man behöver är väl ett tänjbart begrepp. Det blev i alla fall, förutom servetter och ljus, en flaska glögg och en burk pepparkakor. Stiltonosten hade vi redan hemma i kylen.

När vi åkte därifrån så var det säkert femhundra meter kö för att komma IN på IKEA parkeringen. Det kändes som att det var tur att vi varit där i god tid.  Hemresan tog självklart längre tid eftersom ”alla” vaknat och var ute på gatorna. På väg hem åkte vi in på ”vårt” Gardencenter på andra sidan Themsen sett från oss. Vi behövde ersätta en suckulent i olivkrukan.

Väl hemma igen var det så fint väder att det blev en stund på balkongen, efter att jag planterat suckulenten. Det blev tjuvstart med glögg och pepparkakor med stiltonost. Riktigt mumsigt i den fortfarande mycket varma solen på balkongen. I olivträdet hade vi då fått välbekant fågelbesök av en rödhake och en blåmes.

 

Nej det är inga riktiga fåglar utan några som vi köpte bland julsakerna på Gardencentret. Passar jättebra i trädet. När vi njutit färdigt av glöggen, pepparkakorna och solen så gick vi in och satte oss framför TV´n. Golf från Kina med Stenson och Justin Rose. Även om jag hört resultatet på nyhetsmorgon så var det kul att se, och framförallt inspirerande inför tisdagens golf.

När vi handlade i lördags ändrade vi våra middagsplaner för söndagen. Vi köpte tonfisken till tartaren i fiskdisken och där låg det också jättefina musslor. Klart vi köpte ett kilo till söndagskvällen. ”Hemarbetaren” behövde nästan inte ens tvätta dem utan kunde bara koncentrera sig på att ta bort ”skägget”. Anne gjorde den klassiska kokningen med fänkål, grädde, vin, chili mm mm. Vilken härlig söndagsmiddag 😉 efter en fin dag.

 

Allt har sin tid som jag brukar säga, helgen tar slut och det blir måndag. Grejen är väl att det går fortare och fortare hela tiden. I måndags var första vardagen med vintertid. Nu var det ljust när Anne gick till båten på morgonen. Hon tog en bild på Big Ben där man kan se att byggnadsställningarna nu nått över själva urtavlan men fortfarande inte täckts in. När hon åker hem är det kolmörkt vilket gör att det blir en del tjusiga bilder.

 

Själv var jag lite krasslig sedan söndagseftermiddag, förkylning, och det blev därför inget gym för mig på måndagen. Det fanns lite att fixa hemma så det gick ingen nöd på hemarbetaren. Jag ville ju inte missa golfen på tisdagsmorgonen så jag ”jobbade hemma”. Jag hade ju dessutom känt i fredags att det fanns något i mitt golfspel som var på gång igen.

Tidig morgon i dag, tisdag, alltså för ”hemarbetaren”, vilket betyder normal uppgång för Anne. Jag förstår om hon tycker att det är orättvist ibland. Jag åkte iväg hemifrån 06.50. Lite tidigt, men jag skulle lämna in nycklarna till consierget så att en hantverkare skulle kunna komma in och justera ett fönster som inte gått att låsa fast i stängt läge. Jag var framme på golfklubben i god tid trots att det var mer trafik nu när skolorna börjat igen efter ett mitt terminslov.

Det var bara jag och Ray som spelade i dag och vi gick ut ca 07.40. Lugnt så dags, och banan var förresten torr redan då. Mulen men kall natt. Vi spelade bra båda två, jag 35 poäng och Ray 34. Han vann dock matchen på artonde hålet efter att jag som vanligt spelat dåligt de två sista hålen. Rundan tog 2 tim 50 minuter. Banan är fortfarande i riktigt gott skick, grön och fin, fairway har mjuknat lite och greenerna är fantastiska. Jag lyckades hålla min ”krasslighet” i schack men känner nu att jag kanske får ”betala” för det senare. Hur som helst var det en kul runda och jag laddar redan för fredagsmorgonen då vi är alla fyra igen.

I dag är det dessutom Halloween även här. Många har ”smyckat” sina hus med allt möjligt. Konstgjorda spindelnät i buskagen, avspärrningsband med beteckningen ”crime sceen”, dödskallar och naturligtvis pumpor. Vi har tyvärr inga bilder på detta eftersom vi sett allt från bilen. Jag tog dock ett par bilder på ingångarna till två hus mitt emot oss, på andra sidan parken. Ganska snällt i förhållande till det vi sett från bilen i andra områden men ganska roligt.

 
 

Själva har vi inget speciellt till halloween i år. Vi har inte gjort någon pumpagubbe eftersom vi inte har någon bra plats för den på vår balkong. Där den skulle kunna ha stått står en cyklamen och blommar för fullt, den vill vi inte flytta på. Vi får väl nöja oss med att lägga ut den fantastiska Zombiebilden som Ella (Johan och Annas dotter) visade oss hur man skulle göra för ett par år sedan. Visst är vi bildsköna 😊

 

För övrigt är allting bra, växterna mår jättebra, jag fick en liten varning av Ray idag. Hos honom i, lite söder om oss, hade det varit frost i måndags morse. Känns skönt att bo i ”stan”. Här dröjer det nog ett tag innan frosten kommer.

 

 

Hösthelg i London

Publicerad 2017-10-28 17:47:00 i Allmänt

Ja så var man tillbaka "i selen" igen efter semestern i Altea. (Anne bakom tangenterna idag.)
Det var skönt att börja med en kort vecka (onsdag till fredag bara) men jag har haft fullt upp. Sä här dags på året är det verksamhetsplanering vilket för min del innebär att räkna på internpriser på de tjänster vi säljer till bankkontoren. Ganska roligt faktiskt och om en dryg vecka ska jag presentera vårt förslag för en kontaktgrupp som sen har som uppgift att ifrågasätta våra priser och därmed ocskå "effektiviteten" i våra tjänster.
Då gäller det att vara påläst på siffrorna!
 
Nu är det becksvart när jag går till båten på morgonen och när jag kommit hem har det nästan varit helt mörkt också. Och från och med måndag är det nog mörkt när jag går från jobbet (vintertiden!!!).
Men mörkret har sina fördelar också. Mysigt att tända ljus och vissa broar över Themsen lyser upp så fint. Den här - Albert Bridge - är vackrast av dem alla.
 
 
Trots en hel del att göra på jobbet kunde jag unna mig en liten lunchpromenad igår. Det vara kanonväder med strålande sol (gladde även Micke som spelade golf som vanligt på fredagar).
Jag tog en promenad upp till och runt Covent Garden. Där var som alltid mycket aktiviteter och kanske mer än vanligt igår eftersom det varit mitt-termins-lov den här veckan och många engelsmän varit lediga.
Det innebar att det fanns många "gycklare" i kvarteren till barnens stora glädje.
 
 
Bortsett från själva den gamla saluhallen och området närmast det finns flera andra mer "moderna" torg i närområdet. Bla har HM en stor butik med en väldigt vacker fasaddekoration. Tyvärr tror jag inte den gör sig lika bra på bilden som i verkligheten.
 
Idag lördag hade vi inget inbokat så vi började med ett gymbesök strax efter åtta. Dvs före frukost vilket passar mig men som Micke har lite svårt för. Han är ju van vid att äta frukost i lugn och ro och först nån timme senare gå till gymet - men idag fick han offra sig.
Sen var det Sainsbury's som stod på schemat. Dvs helghandling som jag ville vara med på. Det blir en fiskhelg den här helgen. Ikväll ska vi äta tonfisk-tartar med en avokado- och mangosalsa. Och imorgon blir det musslor. Egentligen skulle vi äta svensk kassler imorgon men musslorna var så fina så vi gjorde en snabb ändring i matplanerna.
På Sainsbury's var det fullt uppställ när det gäller Halloween (firas här på Tisdag) med massor av pumpor och naturligtvis även Halloween-kostymer.
 
 
Väl hemma igen blev det en fika innan vi gick ut i det vackra höstvädret. Prognosen hade lovat nåt helt annat men dagen blev jättefin. Dock var natten kallast hittills med bara åtta grader i morse när vi steg upp.
 
 
Och det vackra vädret lockade (trots att jag tycker jag hade gjort mitt idag genom att köra crosstrainern på gymet) oss till en promenad i närområdet. Vi började med att gå utmed floden och sen vek vi av upp mot Kings Road innan vi åter svängde ner mot vårt område. En härlig runda med vackra höstfärger.
 
 
 
Och nu myser vi med lite Fläder-spetsad Prosecco och golf på TV'n medan solen slänger sina långa skuggor in genom fönstrena.
Snart dags att börja förbereda middagen dvs skära tonfisken som ska blandas med capris, lite rödlök, citronsaft och lite dijonsenap. Lite sashimi-stuk alltså med den råa fisken. Och till det ska det bli en salsa på avokado och mango och så en liten stark soja-baserad sås med chili att kunna stänka över. 
 
 
 
 

Hemma i London igen.

Publicerad 2017-10-26 17:45:00 i Allmänt

Efter en härlig semester i Altea är vi hemma i London igen. Det här kollaget sammanfattar vår semester på ett bra sätt.

 
Den härliga Alteavistelsen avslutades med en middag på apelsintorget med Tiina och Bernt på måndagskvällen. Innan vi gick till torget var dom upp till oss och invigde vår vinkyl. Då fick dom också chansen att träffa Biloute som låg inne och sov sedan tidigare på dagen. Han gick dock ut när dom kom, efter att ha fått en sista skinkbit naturligtvis. När vi sedan satt på terrassen kom lillebror Bobin över till oss. Han var, som vanligt, på räcket och ”jabbade” med mig. Vi har börjat kalla honom för ”Bobin the boxer”. Mjuka tassar förutom när han blev för uppspelt och lyckades framkalla blodvite på en av mina fingrar.
 
 

När vi gick hem efter middagen så visade sig gränderna i Altea från sin bästa sida. Väl hemma var det så skönt ute att vi satte oss ute en stund med en kopp kaffe (och något litet till 😊) När Anne gått in kom Bobin tillbaka och vi fortsatte vår sparring. Han var väldigt nyfiken på Anne inne i sovrummet men vågade inte ta steget den här gången. Jag misstänker att han blir en trogen gäst i fortsättningen. Hoppas bara att han och Biloute kommer bättre överens. Nu möttes dom ändå i trapphuset en gång och var inte osams så det kanske kommer att fungera.

I det förra inlägget skrev jag att det inte fanns bilder på mig eller Monica från vår middag med Björn och Ingrid och Janne och Monica. Nu finns dom, Anne har fått dem från Ingrid. Det syns ganska tydligt att vi hade en trevlig lördagskväll.

 

I tisdags var det hemresedag och vi skulle åka från Altea vid 13.30 tiden. Vi hade en del att fixa, städning, Anne skulle stryka och terrassen skulle tömmas och städas av. Så här ser det ut när vi har åkt.

 

 

Flyget i tisdags gick från Alicante i hyfsad tid och trots en flygtid på 2,20 tim så landade vi på Gatwick strax före tidtabell, kl 18.10 UK tid. Vi hade bara handbagage och landade nära passkontrollen som i sin tur nästan var tom. Allt detta gjorde att vi var snabba till tåget och var hemma i lägenheten kl 19.35. Anne kom några minuter senare eftersom hon köpte lite middag på Tesco.

I går, onsdag, kunde jag se att växterna på balkongen var i utmärkt skick. Jag hade bett consierget att vattna en gång och gett dom ordentliga instruktioner att använda allt vatten jag ställt ut. Den här gången hade dom lyckats. Fuchsian hade blåst omkull men inte tagit någon skada. En lite gren hade gått av men lite ”självbeskärning” är bara nyttigt.

 

 

Onsdagen var en underbar dag här i London, som ni ser på bilderna ovan. Solen sken och ingen vind. Över 20 grader, och när solen nådde termometern gick den upp i 33 grader. Klart att det blev en eftermiddagsfika med bar överkropp på balkongen. Självklart hade jag då jobbat klart för dagen, dvs handlat, städat balkongen, gjort ”deadheading” på våra blommor och  packat upp det sista ur våra handbagage. Kvällens middag blev en ”delivery” av Thaimat som var så god. Vi har beställt därifrån tidigare och den är fräsch och leveransen fungerar bra.

I dag, torsdag, vaknade vi till en riktigt dimmig dag, vilket tack och lov inte så händer så ofta även om det är så ibland. Prognosen lovade bättre under dagen men det blev tvärtom. Jag var tvungen att fråga Anne på mailen i morse om hon sett något från båten och det hade hon faktiskt.

 

Själv tänkte jag att jag skulle åka till Craven Cottage, som är Fulham FC´s hemmaplan, och köpa biljetter till lördagens match. Vi måste ju se fotboll någon gång. Men eftersom det började regna efter lunch och prognosen till lördag ser lite osäker ut så blev det inte så.

 

Vi ställer in fotbollen och tar det någon gång när man är säker på ok väder. Det kanske inte blir förrän i vår, men då får det bli så.

I morgon bitti är det golf igen för mig, vi går ut 07.45 så det är tidig morgon för ”hemarbetaren”. Jag kommer förmodligen att åka hemifrån före Anne. Eftersom det är golfdag så visar väderprognosen på en stor sol hela dagen. Det kommer förmodligen att vara lite ”nippie” på morgonen. Det är så dom säger när det går ner mot 10/12 grader. Betyder att det ”biter” lite i kinderna.

Till helgen har vi ingen direkt plan utan vi tar det som det kommer. Ska bli skönt att få vara hemma äta lite god ”Annelagad mat”. 

En underbar semester.

Publicerad 2017-10-22 21:05:00 i Allmänt

Som vanligt så går tiden fort när man har det bra. Och det har vi ju här i Altea. Härligt väder med sol och värme hela tiden. I tisdags kväll, oj var det så länge sedan vi bloggade! var det middag med Tiina och Bernt. Vi provade ett ställe på ”Apelsintorget”, uppe i gamla stan, som vi var på med Magnus, Gunilla och Ulla, när stället öppnade för många år sedan. Då var vi inte nöjda, men nu var det andra grejer. Helt annan meny och en av våra ”kompiskypare” som flyttat dit. Riktigt god mat och alla var nöjda.

När det blev onsdag, var som tidigare sagts, golfen med Björn och Ingrid inställd. Vid lunchtid, när vi skulle gått ut, ångrade vi oss nästan här hemma. Det var full sol och varmt. Men! en timme senare såg vi från terrassen hur ovädret närmades sig Benidorm söderifrån. Det blev kolsvart och lite senare brakade det loss. Ett fruktansvärt slagregn och ett åskoväder av sällan skådat slag. Det blixtrade och smällde i nästan en timmes tid. Kändes skönt att inte vara på golfbanan, eller strandpromenaden, som vi tänkte oss i stället för golfen. När det slutat regna såg terrassen hemsk ut igen och det var bara att ta ut slangen och spola bort all sand som kommit ner från taken. Efter ett par timmar var det över och vi kunde promenera ner till Björn och Ingrid för en trevlig middag. Från deras terrass kunde vi se regnbågar, blixtar och den sena kvällssolen.

 
 
I torsdag var det dags för leverans av vinkylen. Dom ringde på morgonen och meddelade att dom skulle komma mellan 15 och 17, eftersom jag är skeptisk räknade jag med 19.30. Den känslan förstärktes när dom ringde vid 16 tiden och frågade om dom skulle åka till ”Altea Vella” som är en by som ligger en bra bit härifrån. När jag förklarade att det var i Altea i gamla stan och frågade om han inte hade adressen sa han att dom skulle vara här om tjugo minuter. Ja ja trodde jag, men man upphör aldrig att förvånas. Efter en kvart ringde det på dörren och en kille kom upp med kylen. Allt gick bra och nu står den där.
 
 

Under tiden vi väntade åkte vi och handlade och hemma så klippte jag ner våra stora terrassväxter lite. Det blev ytterligare en plastkasse med klipp.

 

Onsdagens inställda golf ersattes på fredagen med nio hål på en ny bana, Puig, här i närheten. Dom har bara nio hål klara än och klubbhuset är inte färdigbyggt. Björn och Ingrid hade spelat där tidigare så de kunde guida oss runt. Banan var i väldig gott skick men inget var klart runt omkring. Påminde lite om när vi spelade Villaitana första gången för över tio år sedan och det bara var fairway och greener som var gröna. Det kommer förmodligen att bli jättefint om ett par år när alla arton hål är klara och det jättestora klubbhuset är klart.

Spelet ska vi inte skriva så mycket om, det räcker med nio poäng för mig och tio för Anne samt för mig fem bortspelade bollar på nio hål. Dock en härlig runda i kanonväder med trevligt sällskap som spelade nästan lika dåligt.

 

I lördags var det dags för golf igen, nu var det arton hål på Villaitana som gällde. Vi spelade med Janne som också bor i ”kvarteret”. Återigen en härlig dag med över 25 gr och full sol. Nu lyckades Anne få till sitt spel riktigt bra, om vi bortser från spelet runt om och på greenerna. För min egen del så blev det en klar framgång, bara fyra bortspelade bollar och faktiskt hela 23 poäng på arton hål.

Vi spelade ”köpenhamnare” som är perfekt om man är tre spelare. Anne vann ganska enkelt första nio och då tyckte Janne och jag att vi kör en ny på andra nio så kanske vi har en chans. Oj så fel vi tänkte, nu förlorade vi två gånger i stället för en. Anne och Janne var lika efter sista hålet och då vann Anne på bättre handicap. Detta ledde till att Janne uttalade de numera klassiska orden ”jag har aldrig förlorat mot en dam på att hon har bättre handicap”. Det kommer han att få höra i många år kan jag lova. Anne fick ihop 31 poäng trots ett uselt närspel. Tur att vi inte ska spela mer, nio bortspelade bollar på en och en halv runda känns inte ok för mig.

 

Efter rundan åkte vi tillbaka hem och tog en öl och ett glas vin på Placitan, nedanför Tiina och Bernts balkong. Jannes fru Monica kom dit från poolen och när Tiina och Bernt såg att vi var där så kom även dom ner. Kvällens middag hade Monica bokat på Sabor, som ligger mitt emot hamnen i Altea. Rein och Christin vet var det är eftersom vi tog en ”vätskepaus” där när dom var här och vi promenerade till Albir. Till middag var det jag och Anne, Janne och Monica och Björn och Ingrid. Återigen en fantastisk middag med riktigt god mat. Vi har varit där en gång innan och även då var det klockrent. På bilderna är det Ingrid, Björn och Janne. Jag och Monica fick tydligen inte plats när Anne fotade. 

 
Som ni förstår så blev det ännu en sen kväll. Efter att ha suttit ute och ätit så kom vi hem och det var fortfarande så varmt att vi satte oss en stund på terrassen innan vi gick och la oss. I dag, söndag, vaknade vi återigen till en fin morgon med en soluppgång som Anne säkert fotograferat flera hundra gånger redan men som är så fin.
 
 

På förmiddagen fick tvättmaskinen jobba medan vi slappade på terrassen. När maskinen var klar tog vi oss till Albir och vår kompis Tracy på restaurang Intermezzo. Vi hade bestämt oss för att äta en sen lunch/tidig middag igen. Även om det låter tjatigt så var det återigen riktigt bra mat. Goda ribs, så mycket att man egentligen borde tagit en ”doggiebag” med sig hem. Väl hemma är vi fortfarande så mätta att vi inte ens får i oss ett litet chips.

På vår innergård blir det bara finare och finare. Fler och fler växter som mår jättebra. När jag gick ner för att hämta posten så kändes det som att komma upp i en finare trädgård med all grönska. För att inte tala om doften från jasminerna.

 

 

”Våra katter” Biloute och Bobin fortsätter att besöka oss. Biloute, den äldsta, har mer eller mindre flyttat in hos oss igen. Han kommer på morgonen och är ibland kvar inne och sover nästan hela dagen. Förmodligen för att han inte är överens med den lilla Bobin. Just nu, söndag kl 20.00 är dock Bobin inne igen. Han var inne härom morgonen och busade med oss. Dock väldigt försiktigt. Nyss lade han sig i sängen men gick ner efter en stund och har nu gått in till sig igen. Grannen kommer väl snart att anmäla oss för ”Kattstöld”. Bobin, den lilla, gick nerför trapporna en morgon men när Biloute, som redan var där, fick se honom gav han honom ”arga ögat” varpå Bobin sprang upp igen. Just nu är det ofarligt för honom eftersom Biloute är ute på nätterna. Som ni ser på bilderna så verkar Bobin ha en framtid som boxare eller sparringpartner. Han vill gärna jabba med sina mjuka tassar. Biloute tar för sig på nedervåningen där han har sitt revir. 

 
 
I övermorgon, tisdag, åker vi tillbaka hem till London. Ska bli kul att komma hem igen och se hur växterna klarat sig och hur hösten har fortskridit. Dessutom lär det ha varit halv storm i går så vi hoppas att allt på balkongen är kvar. 

 

 

Blå blå himlar och hav

Publicerad 2017-10-17 18:25:00 i Allmänt

I fredags kväll kom vi till i Altea igen. En kort försening på Gatwick pga kö ut till startbanan men med två timmars flygtid var vi ändå nere på marken i Alicante före utsatt tid. Bilen väntade på oss och den här gången var det Anne som tog oss med bra fart till Altea. Som vanligt blev vi eskorterade in till lägenheten av vår fyrbente kompis ”Biloute” som nu hade väntat på oss över två och en halv månad. Han har ju fått en lillebror som han inte gillar så nu flyr han till oss för att få vila. Lillebror ”Bobin” är inte så stor ännu men han gör tydligen sitt bästa för att förpesta tillvaron för Biloute. Häromdagen satt han och tittade ut genom kattluckan och i morse var han upp på vår terrasmur men då gick Biloute dit och skickade hem honom igen. Biloute tänker inte låta honom komma till oss känns det som.

 

Väl i lägenheten fick han den från London medhavda skinkbiten som han alltid får. Därefter kan man börja kolla hur det ser ut i lägenheten och på terrassen. Allt var bra och på terrassen hade änglarna städat förra lördagen. Dvs ett kraftigt regn som gjorde att den aldrig varit så pass ok. Detsamma gällde våra växter. Vi har aldrig, någon gång på året, sett att de varit så gröna och frodiga när vi kommer efter att ha varit borta så länge. Notera höjden på kaktusarna. Dom har nog vuxit fem gånger sin längd sedan vi köpte dom. Innan sängdags blev det naturligtvis en liten sittning på terrassen i den 20 gr värmen.

 
Vad gäller utsikten så är den ju densamma sedan alla år. Man kan faktiskt leva med att se det här varje dag :)
 
 
Eftersom vi ska stanna ”länge” den här gången så fick det också bli ett inköp till hyllan, en suckulent som blommar jättefint i solen. På tal om länge så är det i dag, tisdag, en hel vecka tills vi ska åka hem igen. Känns lyxigt. Förutom en blommande suckulent på terrassen fyllde vi också frukt och grönsaksfaten.
 
 

Så vad har vi då gjort så här långt. Första dagen är det nästan alltid samma schema. Handla och tvätta terrassen. Även om den var fin så behövdes den skuras. En del växtskräp och framförallt sand som satt sig ifogarna. När detta var klart så hann vi också med att sitta på terrassen en stund och ”pressa” i solen. Kvällens middag blev nyinköpta råa stora ”gambas” som Anne marinerat och som jag sedan grillade på spett. Kvällen tog dock inte slut på terrassen. Våra kompisar Per och Pernilla hörde av sig och undrade om vi inte kunde avsluta kvällen med en drink på Mojito baren. Att man inte lär sig. Nu blev klockan halv två innan vi kom i säng och det fick vi faktiskt betala lite för på söndagen.

Seg söndagsmorgon och färd till stranden i Calpe. Vi snackar, 26/27 gr på dagtid, så stranden var ett bra alternativ. Tyvärr lite för stora vågor för mysiga bad men badkrukan/hemarbetaren var i alla fall i och blev översköljd av vågorna. Riktigt skönt i vattnet. Härligt också att kunna ligga i full sol med lite fläktande vindar utan att bränna sig. Den här gången passade vi på att besöka en favoritstrandrestaurang som serverar currywurst. Jo ni läste rätt, det är en riktig Calpefavorit för oss. Han som driver stället ser lika förvånad ut varje gång vi kommer och beställer det.

På eftermiddagen gick vi iväg till en ”marknad” som hålls varje år och som heter ECO ALTEA. Som namnet visar är det en ekologisk marknad som vår granne talat sig varm om tidigare. Inget för oss men kul att se hur det lokala får utrymme. På väg dit fotade jag Anne vid en otrolig "blyblomma".

 
Kvällens middag blev en hämtpizza från apelsintorget. Perfekt mat när man varit lite seg hela dagen. Det blev sedan en tidig kväll som behövdes efter två sena kvällar. På kvällarna hör och ser vi mängder av fiskebåtar som går ut från hamnen. Fler än det varit på ett tag faktiskt.

I går morse, måndag, hördes direkt att det var vardag igen. Full fart på stan med bilar och båtar. Själva åkte vi på inhandlingsturné. Första stoppet blev på biltvätten. Sedan hade vi för avsikt att kolla efter en vinkyl. Vi har blivit bortskämda med det i London och tänkt att det skulle passa bra här. Vi skulle också komplettera lite livsmedel på Carrefour. Vad gäller vinkylen så kollade vi först Carrefour, inte helt ok. Sedan blev det Media Markt, inget som passade. Avslutningsvis åkte vi till den lilla lokala butiken i Alfaz del Pi och där stod den. Nu är den beställd och ska levereras på torsdag. Bild kommer i nästa inlägg när den är installerad.

Eftermiddagens ”jobb” blev att sätta nytt tyg på vårt AC skydd, dvs den stora klumpen som sitter på terrassen. Det gamla tyget var så blekt och ”smutsigt” att det behövde bytas. Det gick lätt eftersom vi hade det gamla att mäta efter. Ställningen är välbyggd så den verkar hålla i evigheter.

 

I dag, tisdag, hade vi planerat att åka till Alicante med tåget för att kolla in Volvo Ocean Race, som startar där nästa helg. Det är en jättegrej där man kan se båtarna och en hel del annat. Vi ändrade oss dock under frukosten, lång tågresa i varmt väder. Vi bestämde oss i stället för att ta tåget åt andra hållet, till staden Denia. Det är därifrån som båtarna till Mallis och Ibiza går. Vi tänkte oss en promenad på stan och en lunch/middag på en pir. Vad hände? Jo vi ändrade oss igen.

Vädret ska bli sämre i morgon och kanske även på torsdag så vi åkte i stället till stranden i Calpe. Man vet inte om det blir något mer tillfälle för det. Det blev en underbar dag på stranden med härlig sol och skönt vatten. Hyfsade vågor men inget som var något farligt. Vi badade båda två.

 
Nu är vi tillbaka sedan en tid och jag sitter på terrassen och skriver detta till ljudet av fiskebåtarna som rullar in en efter en. Det är de som gick ut tidigt i morse som kommer tillbaka nu. I kväll blir det middag med Tiina och Bernt uppe i gamla stan. Morgondagens golf med Björn och Ingrid har vi ställt in eftersom man lovar regn och ÅSKA hela eftermiddagen. Då vill man inte spela golf. Vi hör av oss när vi har något nytt att berätta/lägga till i vår dagbok. 

Rentvådda!

Publicerad 2017-10-12 19:15:00 i Allmänt

Jag det kan låta drastiskt – men det har tagit oss nästan ett helt år att få de holländska myndigheterna att förstå att vi omöjligt kunde ha kört mot rött ljus i Rotterdam den 20 april 2016 eftersom vi den sista mars samma år lämnade landet. MED vår bil.

Oj så vi har kämpat med detta. Inte för att det var nån katastrofalt stor kostnad men man kan ha roligare för EUR 239 (ca 2300 kronor) än att betala dem till holländska staten.

Tänk att när vi fick första brevet (i november 2016!) så skrattade vi bara och skrev ett litet ”käckt” svar att de nog hade sett fel eftersom vi inte var kvar i landet vid tidpunkten för förseelsen.
Vi poängterade då också att det ju måste vara enkelt att konstatera på foto att bilen de fällt inte var vår blåa BMW cab. Men icke – där fick vi svar att det inte var en kamera som sett oss utan en polisman som var helt säker på att han sett rätt.

Efter det skrev vi ett längre brev som förklarade allt på ett kronologiskt sätt och med uppgift om arbetsgivare och utlandstjänst och där vi dessutom uppgav att våra grannar ju kunnat se att vår bil var hemma varje dag. Vi tvingades också betala in böterna för annars skulle de inte ens överväga våra invändningar.

Men inte heller detta bet på myndigheterna. De behövde BEVIS!  Vi trodde det räckte att vi lämnat namn och telefonnummer till våra grannar så de kunde kontrollera att det vi skrivit var rätt. Men icke, alltså fick vi be våra grannar att skriva på ett intyg/vittnesmål att de sett bilen hemma under den här perioden och intygen bevittnades av två personer. Och detta skulle upp i en rättegång där vi inbjöds att presentera bevisen. Klart vi inte åkte dit men vi såg till att skicka in uppgifterna i god tid till rättegången så klart.

Efter det kom ett svar att eftersom vi inte varit där själva skulle domaren överväga vårt överklagande och svar skulle komma senare.

Och, som sagt var, nästan ett år efter att det hela började och ett och ett halvt år efter den påstådda överträdelsen, fick vi äntligen ett långt brev på nästan tre sidor som beskrev allt som hade skett – och med slutklämmen att vi skulle få tillbaka våra pengar. PUH! För oss mer än rolig anekdot – men tänk hur mycket pengar det måste kostat myndigheterna!!!!

Jag fortsätter att åka båt och nu kanske vi har sett Big Ben i för sista gången. Byggnadsställningarna börjar nå upp mot själva urtavlan och när vi kommer tillbaka från Altea är den säkert redan täckt. 

 

Nu håller veckan på att gå mot sitt slut och imorgon kväll åker vi till Altea på en välbehövlig (?) semester och vi är borta i 10!!!! dagar den här gången. Åh så vi längtar till sol och värme, till golf och bad i medelhavet och till att träffa grannens katter igen. Ja och så träffa lite trevliga människor också som Tiina och Bernt, Ingrid och Björn, Monika och Janne och förhoppningsvis även Per och Pernilla. Fullt upp med andra ord.

Men innan vi kommer dit måste jag berätta om gårdagens upplevelse här i London. För några månader sen såg vi ett svenskt TV-program där en engelsk stand-up-komiker – Al Pitcher (engelsman uppväxt i Nya Zeeland och sedermera gift med en svenska och bor nu i Sverige sen ett antal år tillbaka) – gjorde reklam för sin kommande svenska turné, Sweden Syndrome. Men innan han skulle ut på den skulle han ha en föreställning i New York och en i London.

Jag googlade genast fram när det var och bokade biljetter och det var alltså igår som vi var på The London Hippodrome som egentligen är ett casino men som även har restaurang och en liten teatersalong och det var där hans föreställning var.

 
Jättekul! Herregud så vi skrattade åt alla ”spot on” skämt om oss svenskar och vårt kalla land.

Publiken bestod till stor del av svenskar såklart och många av dem hade engelska fruar/män/pojkvänner mm med sig. Och man fick definitivt ut mest av showen om man var svensk eller tillsammans med en svensk skulle jag vilja säga. Kan verkligen rekommenderas. Han kommer alltså turnera i Sverige och inte helt omöjligt att den kommer på TV också nån gång. Han har tidigare haft stående inslag i Robins den här Al Pitcher.

Innan showen träffades jag och Micke på en enkel italiensk restaurang – men med jättegod mat. Inte döma hunden efter håren!

Nu åker vi som sagt till sol och värme men det ska bli sommartemperaturer här i London också i helgen. 19 grader från och med imorgon och på måndag hela 22 grader. Sista rycket?????

I övrigt är det mörkt nu på morgnarna när jag går till jobbet. Och det kommer inte dröja länge tills det är mörkt även när jag kommer hem. Om inte förr så efter att vi gått över till vintertid i alla fall.

Alltså är det mysigt att tända ljus inne och min vana trogen kan jag aldrig få nog av ljuslyktor eller som den här gången ljusstakar. Dessa är inköpta i Sverige på vårt senaste besök hemma och transporterade hit. Och som jag lärt mig av att titta på Ernst så ska det alltid vara ojämnt antal av lyktor eller stakar. Jag tycker det här var jättefina som omväxling.

 

Och även den genombrutna ljuslyktan från Isle of Wigth har nu fått en mer permanent placering och med en ljusslinga i som går på timer och alltså sprider ljus både mörka morgnar och kvällar.

 

Nu tar jag, Micke, över pennan en stund. Jag missar ju min fredagsgolf i morgon bitti så jag passade på att åka ut till klubben i dag för en lätt lunch och några hål. När jag kom dit såg jag hur ett antal fyrbollar med damer, en hel del av dem ”riktigt gamla” hade tävling. Jag förstod att det för mig nog bara skulle bli nio hål. Efter en lunch i lugn och ro gick jag ut och kunde spela sju hål i min egen takt utan att se till någon framför mig, men sedan tog det stopp. Sista två hålen tog hur lång tid som helst. Dock härligt golfväder och ”Gurra” på drivern skötte sig bra. Det bästa var i alla fall hål 6, en kort par fyra där jag för första gången nådde greenen med mitt utslag med spoon. En tvåmeters eagleputt som jag naturligtvis brände.

 

 

Jag gick av efter nio hål och promenerade till klubbhuset När jag kom dit vädret ännu bättre och solen sken och vinden avtog. Jag spelade därför första nio hålen en gång till och lyckades med att förbättra spelet ytterligare lite. Hoppas jag kan spara något av det till Altea.

Nu får nästa inslag bli från terrassen i Altea. Och om det är kväll och mörkt får man väl ha pannlampan på sig när man skriver.

 

 

 

 

 

 

Veckoslut igen.

Publicerad 2017-10-08 18:43:00 i Allmänt

Vi har skrivit det tidigare, men hur fort kan tiden gå? Nu är det söndag igen och ännu en vecka och en helg är över. Som jag skrev i torsdags var det golf för mig igen på fredagsmorgonen. När jag åkte ut från garaget, kl 06.50, var det fortfarande inte ljust. Nästa gång jag spelar en fredag blir sista fredagen innan vintertiden och då lär det vara rejält mörkt när jag åker hemifrån

 
Som ni ser på bilderna låg det ett täcke av kall dimma över banan när jag kom dit i fredags morse. Jag tror till och med att det var frost på några bilar som stått på parkeringen över natten. Det kan i och för sig ha varit fukt också men jag tror mer på frost. Jag var tidigt på plats eftersom trafiken var mindre än väntat och efter tio minuter så tittade solen fram, efter tjugo minuter så var dimman borta och när vi slog ut 07.45 var det perfekta förhållanden. För min del blev de sista 5 hålen i kortärmat. Dessutom en av de bättre rundorna på länge även om jag fick panikrädda scoren på de sista tre hålen.

Efter att jag på eftermiddagen gjort mitt hemarbetarjobb, dvs städat och fixat inför helgen, kom Anne hem med nytagna bilder från sin hemresa. Fina bilder på Albert Bridge som är en gammal upplyst bro. Det kommer bilder senare i höst där bron är upplyst. Jag tror att vi hade den med förra året också. Dessutom ser ni att Big Ben nu snart är helt täckt med byggnadsställningar inför den fyra år långa renoveringen. Slutligen en bild av ett nybyggt bostadshöghus på andra sidan floden, från där vi bor, av en tillfällighet finns också ett flygplan på väg till Heathrow och fyra skarvar med i bilden.

 
I går, lördag, hade vi vår första helgdag hemma i London på ganska länge. Det blev sovmorgon och sedan tåget till köpcentret Westfield som ligger tre stationer härifrån. Jag behövde ett par byxor att spela golf i eftersom jag glömde ett par i Gladö förra helgen. Vi behövde fylla på med kaffe (Nespresso) och köpa lite andra saker. Återigen så blir man förvånad över hur stort detta köpcentrum är. Det passade också bra med en hamburgerlunch på ett ställe som heter Byrons som har kanonbra burgare med tillbehör.

När vi kom hem och passerade ”infarten” till reservatet såg vi en ”ny” guldbil. Förut har vi skrivit om en sportbil i guldfärg som tillhör en kille som var världsmästare i boxning. Nu stod det en guldlackad ”Chelseatraktor”, dvs en Range Rover, på samma ställe.
När vi kom till lägenheten hade vi fått post, som vanligt på lördagarna. Bland annat hade vi fått varsitt brev från ”House of common” dvs från parlamentet. Det såg väldigt högtidligt ut men innehållet var från vår lokala parlamentsledamot som förklarade att hon varit emot brexit och nu ville berätta för alla EU medborgare om sina tankar.

 
I vår post från Sverige låg det dessutom ett efterlängtat brev som kommit från ”de Rechtspraak” i Holland. Det är följetongen om vår påstådda rödljuskörning som skulle ha hänt i Rotterdam flera veckor efter att vi flyttat hem till Sverige. Vi har skrivit om den tidigare och att vi redan fått betala 239 euro. Vi har skrivit och förklarat men inte fått gehör i första instans. Nu har det varit uppe i nästa domstolsinstans och vi har återigen skrivit och förklarat och dessutom har våra grannar intygat att bilen var i Sverige vid tidpunkten för det påstådda ”brottet”.

Nu kom så det slutliga beslutet. Vad vi kan förstå så kommer vi att få tillbaka pengarna. Men!! det är tre sidor på holländska och även om Anne är bra på det så ska vi låta någon annan läsa det så vi vet. Vi håller tummarna. Om det nu är så att vi får tillbaka pengarna, vilket vi naturligtvis ska ha, så undrar man ändå hur mycket pengar denna felaktighet kostat holländska staten. Allt på grund av att en polisman gjort en felaktig rapport och sedan inte kunnat erkänna det. Vi återkommer i frågan.

På eftermiddagen tog i igen oss efter besöket på Westfield. Lite jobb med vintergarderoberna och en del annat, dessutom såg jag på TV när Sverige slog Luxemburg med 8-0. Måste vara första gången Sverige lyckas spela så bra mot ett blåbärsland. Jag tror alla i vår ålder minns alla matcherna mot Malta och liknande lag där vi lyckades vinna med 1-0 på övertid efter en snedspark från  Ralf Edström eller Zlatan eller något liknande. När jag skriver ”manus” till det här så spelar Holland borta mot Belarus och leder med 1-0 efter första halvlek. Det känns som att vi inte behöver vinna över Holland för att bli tvåa. Vi får väl se om Bulgarien kan vända mot Frankrike så vi kan vinna gruppen men det är nog inte troligt. Tyvärr så fick ju Holland in ett par mål till och Frankrike höll ut men det ser bra ut ändå för Sverige.

Det blir ju mörkare och mörkare för varje kväll men innan lördagens regnskur kom så fick vi se den här himlen bort över Heathrow. Vackert.

 

Så blev det söndag igen. I dag var det dags för golf på Mitcham igen, ganska länge sedan vi spelade där båda två. En härlig dag vädermässigt, växlande molnighet med en hel del sol som värmde och dessutom nästan ingen vind. Spelet lämnade väl en hel del att önska. Anne har ännu inte spelat bra på banan och jag tappade det spel jag hittat sista rundorna. Trots att Anne gjorde 7 par och jag 6 par så blev det ändå bara 24 och 26 poäng. Att vi gjorde så många par berodde på att vi förutom de katastrofala slagen slog en hel del riktigt bra slag. Ett brett spann med andra ord.

Som vanligt också en hel del dramatiska/komiska lägen. Bilderna nedan visar hur fint vi hade det men också var, framförallt jag, satte min boll ibland. En av bilderna visar ett par tre hål där jag tofflade in bollen i ett buskage tio meter framför tee. En annan visar när min boll fastnat i en taggig buske ungefär i brösthöjd. Ibland är det tufft att spela golf 😊

 
Rundan gick fort eftersom det var lugnt på banan när vi gick ut vid 10.30 tiden. Rejält med trafik på väg hem men vi var ändå hemma i god tid efter ett besök på Sainsbury. Nu kl 16.45, sitter Anne och gör sellerisallad till veckans luncher. Selleri, burkskinka, ägg, svensk saltgurka och Aroma äpplen från Gladö. 
 
 
Till middag i kväll blir det torskrygg med spetskål och babymorötter. Mums. (torsken är fortfarande i papper)
 
 
Nu går vi in i en vecka som avslutas med att vi åker till Altea på fredag kväll. Det är vår sedvanliga oktoberresa på tio dagar. Jag misstänker dock att vi kanske hör av oss innan dess men om inte så hörs vi från Altea. 

En hård hemarbetardag

Publicerad 2017-10-05 17:50:00 i Allmänt

Jag får ofta frågor om vad jag gör om dagarna. Jag förklarar alltid att jag inte går upp 05.30 utan snarare vid 08.00 tiden. Sedan är det golf två gånger i veckan och gym två eller tre gånger i veckan. Men det blir ju ändå en massa tid över. Då kan det bli som i dag som varit en riktigt ”tuff” dag för hemarbetaren. Fullt schema.

Efter frukost, dusch och bäddning åkte jag och kundvagnen mot IKEA i Croydon för att köpa lite ljus och servetter inför vintern. Självklart blev det en hel del annat också. Det gäller att passa på eftersom det är en bit att åka. Förbi golfklubben och vidare söderut. Klart IKEA börjat med julskyltning, men det har man säkert hemma i Sverige också.

 

Jag fick tag i det vi behövde och passade också på att äta en mugg med köttbullar innan jag åkte vidare mot nästa anhalt. Det blev ett kort stopp på ”Home Base” som är som Bauhaus fast mindre och med sämre utbud. Dags för lite ny växtgödning och en ny sekatör. Sedan ut i trafiken igen och mot hemmaplan.

Nästa stopp blev Sainsbury för handling inför helgen. Skönt med en helg ”hemma” igen och med lite ”Annelagad” mat, även om vi åt god gryta i lördags i Gladö.

 
Väl hemma i ”reservatet” igen så blev det en del att packa upp. Nya blommor förstås, den här gången rosor. Små rosor som brukar vara ett säkert kort. Inom ett par dagar kommer dom att bara kanonfina.
 
Som om det inte vore nog med arbetet som jag redan berättat om så måste man ju skriva detta bloggmanus också. Förutom att ha mailkontakt med förvaltare om div problem i lägenheten, balkongdörren kärvar och ett fönster är svårt att låsa. Soporna ska ut, tvättmaskinen ska köras och tvätten ska hängas, disken ska köras, fönster ska putsas, bilen ska tvättas och växterna ska vattnas efter en dag med sol och vind. Dessutom vill banken i Sverige veta var jag har min ”skattehemvist”. Listan kan göras lång så ni förstår nog att det är tufft att vara hemarbetare 😊😊
 

Slutligen, innan min arbetsgivare kommer hem, så ska golfbagen göras i ordning och klubborna tvättas inför morgondagens runda. Vi går ut 07.45 för att slippa gamlingarna som brukar gå före oss kl 08.00. Som vanligt, när vi ska spela, lovas det sol, tempen är nog inte mer än elva när vi startar men kommer upp mot 16/17 innan vi är klara.

 

Jag har spelat i stort sett två gånger i veckan i snart ett år i ett land som är känt för sitt fuktiga klimat med massor av regn. Jag har blivit lite blöt en gång och fått ett par små skurar två gånger. Tre rundor på ett år med lite regn. Inte en enda gång har vi brutit på grund av regn så jag har nog hittat rätt dagar.

Jag misstänker att ni redan förstått att detta är skrivet med en stor glimt i ögat och att vi båda fortfarande stortrivs. Till helgen får vädret avgöra vad det blir för aktiviteter. Det ser hyfsat ut faktiskt. 

Helg i Sverige

Publicerad 2017-10-02 20:26:00 i Allmänt

I torsdags åkte vi alltså till Gladö igen. Det blev ganska tätt inpå förra besöket. Men den här gången var det en resa som var planerad sedan länge tillbaka. Det var kombinerad ”vinterstängning” och för mig (Micke) en golfrunda med Skånegänget.  På torsdagsförmiddagen fick vi lite ”kalla fötter” eftersom medierna rapporterade om ett haveri på incheckningssystemen på flygplatser i världen, bla Gatwick. Man visade bilder från Gatwick på jätteköer. Tack och lov så löste Gatwick detta på 15 min och sedan var allt ok igen. Inga problem för oss alltså.

På Gatwick hade vi en perfekt boarding i god tid. Planet var klart och rullade ut tio minuter före avgångstid. Piloten kostade på sig följande roliga utrop i det läget. ”Det finns en risk att vi kommer ut på banan före ordinarie avgångstid. I sådana fall är det, här på Gatwick, ett mirakel som går att jämföra med att England skulle vinna VM i fotboll eller att jag (piloten) och min fru skulle kunna åka på semester tillsammans” Självklart blev det muntra tillrop från passagerarna. Nu blev det inget mirakel men vi var i luften två minuter efter utsatt tid. På Gatwick är genomsnittet att alla plan är runt trettio minuter försenade.

Bra och kort flygresa hem, perfekt bagagehantering, hyrbilen uthämtad snabbt och med mig som förare ledde det till att vi var hemma i huset precis efter 22.00 efter att ha handlat lite på Coop. Jag ska väl erkänna att förra gången var vi hemma på samma tid och då körde Anne. Hemma var allting bra.

På fredagsmorgonen tyckte vi att det var lugnt och skönt, ingen tid att passa. Anne skulle till Christine och fixa håret men det var inte förrän kl 11. Nu blev det inte så lugnt, för när Anne kom in i badrummet upptäckte hon en liten vattenläcka vid toaletten. Det var röret som går in till toan som droppade. Det var ingen stor läcka utan en liten fläck på golvet.

Jag kollade och undrade om jag kanske bara skulle kunna dra till kopplingen där läckan var. Jag kände med fingret för att se var det läckte och så fort jag nuddade röret så sprutade det för fullt. Tur att vi har en ballofixkran strax intill så att det gick att stänga av vattnet direkt. Jag insåg att det inte var ett jobb för mig utan ringde till Stuvsta Rör. Tack och lov kunde dom komma strax efter lunch. Det var gängdelen på en koppling som helt rostat bort. Kändes skönt att ett proffs fixade det.

På förmiddagen var Anne, som sagt, till Christine och därefter, som vanligt, till ICA Maxi för att införskaffa det vi behöver under helgen samt en del av det vi vill ha med oss ”hem” till London. Själv hade jag en hel del småjobb att göra i trädgården. Först gräsklippning, ja det hade faktiskt vuxit till sig en hel del. Däremot var vi förvånade över hur grönt det var och att alla träden fortfarande hade löven kvar. Flera av våra björkar brukar ha släppt alla löv så här dags. Mycket annat var också fortfarande ”frodigt” så för vår del känns det helt ok med en ”dålig” sommar när vi ändå inte varit där. Vi förstår dock att ni andra tycker att det varit en ”skitsommar”.

Jag jobbade som sagt ute i trädgården hela dagen, som vanligt när jag är hemma. Efter gräsklippningen var det dags för lite småjobb, poolen behövde dammsugas och torkas, funkior skulle skäras ner, syrenblommar tas bort och lite annan puts på buskar.

 
När Anne kom hem så hade hon, som vi planerat, köpt härliga skaldjur på Maxi. Hummer till mig, krabba till henne och lite räkor som tilltugg. Dessutom gjorde hon sin egen Rhode Island sås som är lite spicy med chili och som har riktig konjak som grädde på moset. Allt var perfekt den här gången, hummern som vanligt god och krabban riktigt fullmatad. Räkorna ska vi inte prata om, det är sällan man får så goda räkor
 
 

På lördagen fortsatte jag med småjobben i trädgården. De automatiska fönsteröppnarna i växthuset skulle in inför vintern. De innehåller en expanderande olja som inte klarar frysning. Sedan lite mer småplock som att rensa bergsidan vid dammen från ogräs. Murgrönan har vuxit fantastiskt under den ”dåliga” sommaren. Nu är det mesta av ogräset borta och vattenfallet renstädat. Det måste ju se bra ut även om den inte är igång. Hängrännorna städades och bilen tvättades.

Anne började redan på förmiddagen att förbereda den tidiga kvällens besök av Jocke och Niclas och twinsen. Det blev en ”kreolsk gryta” innehållande bla fläskfile, chorizo, paprika, syltlök, cornichones, oliver mm mm. Dessutom en kolasås till glassen som var efterrätt. En riktigt gammaldags kolasås som Annes mamma brukade göra för hundra år sedan.

Vid fyratiden hämtade jag våra gäster vid pendelstationen i Huddinge, twinsen somnade i bilen under den korta färden, men när de kom fram och vaknade till så var det full fart hela tiden fram till hemresan. Dom har vuxit till sig så mycket och är ”med i matchen” mer och mer för varje gång vi träffar dom. Intelligenta kommentarer och frågor blandas med, det för deras ålder typiska, ”kiss o bajs” pratet. Hur som helst var det en jättetrevlig kväll där grabbarna var ute och lekte kull på gräsmattan, plockade äpplen och åt vindruvor i växthuset. När det var dags för dom att åka hem så tjoade dom ”hej då” fortfarande när dörrarna stängts i den stora taxin. Är spännande att följa deras utveckling när det går så här fort.

 
Som ni förstår var det en ganska tidig kväll eftersom dom kom redan vid fyra tiden. Det var på grund av att jag skulle iväg tidigt på söndagsmorgonen för en golfträff med ”Skånegänget”. Vi har sedan många år haft en sk ”höstreunion” i Stockholm. Jag har inte varit med på så många av dem men den här gången hade jag bokat resa hem i tid. Inte för golfens skull men för att göra den ”vinterstängning” i trädgården som jag beskrivit tidigare. Då passade det bra att göra det den här helgen. Vi hade ju ingen aning om att det fortfarande var lite tidigt för vinterstängning.

Anne skjutsade mig på morgonen till Lasse och så åkte vi till Lövsättra golf (Huvudstadens golf) halvvägs till Norrtälje. Inte så optimalt för mig eftersom jag sedan skulle tillbaka till Gladö så att Anne och jag kunde ta oss till Arlanda för återresa till London. Lasse och jag var i god tid på klubben eftersom det inte var någon trafik vid 8.30 tiden. Som jag skrivit tidigare spelade jag med mina fina gamla smidda ”semiblade” järnklubbor, en tjugo år gammal putter och min gamla Cobra driver som höll på att driva mig till vansinne för snart tio år sedan.

Självklart blev det ingen höjdarrunda spelmässigt men drivern funkade riktigt bra förutom vid första utslaget då min boll hamnade 8,5 m snett till vänster om tee 😊 Jag var förmodligen ouppvärmd. Järnklubborna visade sin bästa sida flera gånger och jag påmindes om hur det var när det var som bäst för tio år sedan och bollarna for iväg utan att det knappt kändes i klubban. Men utan träklubbor, som gjorde att jag inte nådde fram på några hål på rätt antal slag, och med en putter som var iskall så blev det bara 25 poäng. Dock kul att träffa gänget igen speciellt som jag och några till bestämt oss för att inte spela Skånetouren igen. Däremot är det stor risk att min nästa golfrunda i Sverige blir nästa höstreunion, om den finns kvar.

Efter rundan kunde man se att andrabollen med Lasse, Gunnar och Kent inte hade några bra scorekort att lämna in. Tävlingsledaren Hacke satt och väntade med spänning eftersom han visste om sin egen score.

 

 

På Lövsättra hade Hacke bokat golf och lunch, vilket dom gjorde iordning bara för oss sex. Fantastiskt bra ordnat. Bordet stod dukat när vi kom in och det var en god fläskfile med potatisgratäng och mangosalsa och två dressingar. Till kaffet var det citronkaka. Mumsigt.

 

Så vem vann då? Jo självklart var det Hacke, trots att han startade lika dåligt som jag så kom han igång och höll hela vägen fram till artonde. Jag var nöjd med ett antal slag och har positiva vibbar inför morgondagens golf med gubbarna på Mitcham. Eftersom Lasse vann förra året så fick han lämna över bucklan till Hacke och som vanligt när Lasse skall lämna ”tillbaka” ett pris så är det svårt att se vem som vunnit. På bilden till höger ser man dock att Hacke lyckats ta över pokalen.

 
Något som slog mig var också skillnaden mellan det här ”eventet” och den society som jag var med på för ett par veckor sedan på Mitcham. Jag gjorde ett kollage för att vis hur kulturerna skiljer sig åt. Nu var vi ju fler på Mitcham och det var ett par timmar senare och betydligt högre stämning. 
 
 
Hemma i Gladö hade Anne fixat det sista i trädgården dvs tagit in våra "djur". Fåret Tessie, som fick plats i en gammaldags fruktlåda, fågeln Emil och Buddhan (som ju inte är ett djur). Dom ska tillbringa vintern i vedboden. "Reigern" dvs vår holländska häger har redan flyttat in. Han kommer ju att ha ett jobb att göra när vi flyttar hem och fått kommunalt vatten så att vi kan ha dammen och fiskarna igång. Då ska han skrämma bort andra rovfåglar. Anne hade också plockat de Aromaäpplen som inte twinsen tagit med sig hem för deras söndagsäppelkaka. Vi hoppas att den blev god. Jag hoppas också kunna bjuda mina golfgubbar på sverigeäpplen på tisdag. 
 
 

Hemresan till London blev tyvärr lite strulig, men vi har ju haft tur så många gånger förr så ibland får man bita ihop. Först en försening på Arlanda som vi undrar om det egentligen endast berodde på personalens oförmåga att se till att folk checkade in handbagage som inte fick plats i kabinen. Sedan ganska lång flygtid. Dock hade vi tur på Gatwick. Vi kom på ett tåg som gick 23.52 lokal tid. Tyvärr ett ”mjölktåg” som tog lite längre tid men vi slapp åka taxi från East Croydon utan kom ända till Clapham Junction och en kort taxiresa därifrån. Vi var hemma i lägenheten 00.55.

I dag var det vardag igen, Anne tog båten till jobbet och jag gick till gymet. Jag var helt slut i kroppen efter trädgårdsarbetet men framförallt att gå den kuperade golfbanan. Efter gymet kändes det bättre. Eftermiddagen i dag bestod av handling på  och slutuppackning. I morgon är det som sagt dags att spela på Mitcham igen, ska bli roligt.

Nu får vi se när vi återkommer nästa gång. Vi har inga aktiviteter inplanerad på nästan två veckor, men vi kanske hör av oss med någon miniblogg i veckan. 

Mot Gladö igen !

Publicerad 2017-09-28 13:43:00 i Allmänt

I kväll åker vi till Gladö igen. En resa vi bokat redan i våras då tidpunkten sattes för Skånegängets "höstreunion". Vi spelar på Söndag på Lövsättra i Vallentuna !!  Inte optimalt för mig pga restiden men tydligen svårt att hitta klubbar som kan erbjuda lunch efter rundan. Vi får väl se hur det går. Jag ska ju spela med mina gamla fina Wishonklubbor och min hookande Cobra driver, som grädde på moset en snart tjugo år gammal Taylor Made putter. 
 
Häromdagen var jag tvungen att rensa ur vår murgröna, som härstammar från Amsterdam. Det ser ut som om en av plantorna håller på att dö. Det blev en rejäl urklippning så får vi se om den tar sig igen. I värsta fall får den ersättas. 
 
 
 
För övrigt är det ett ok London vädermässigt som vi lämnar. Dagarna ligger på upp till tjugo gr fortfarande. Just nu står tempen på 36 men det beror på att en solglimt hittade den en stund. Men som sagt tjugo är helt ok den här tiden. Växterna har tagit sig bra efter vår sommarsemester då de tog stryk. Med en förhoppningsvis mild vinter kommer dom att vara tillbaka i full blom igen till våren. 
 
 
 
Som sagt så åker vi i kväll, 17.00 från Gatwick och har en helg med lite "inför vintern arbete" i trädgården. Vi får se om vi kan göra ett inlägg hemifrån. Har varit lite svårt tidigare med våra paddor som inte funkat helt ok. 
 
 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela